I dag, den 21 februari, är det den Internationella modersmålsdagen. Modersmålets betydelse är värd att uppmärksammas, inte minst då värdet av modersmålsundervisning har ifrågasatts. Detta trots att forskning visar på vikten av att erbjuda bra stöd, handledning och undervisning i modersmålet och goda resultat i såväl språk som för andra skolämnen. Miljöpartiet har alltid haft en mycket positiv syn på modersmålsundervisning och att den ges goda förutsättningar att utvecklas.
Forskning visar att språkutvecklingen är som mest intensiv i förskoleåldern och att då kunna erbjuda ett bra modersmålsstöd redan i förskolan är mycket viktigt. I Uppsala finns ett bra stöd, men alla förskolor utnyttjar inte stödet i den utsträckning som bäst skulle gynna barnen. I vissa enstaka språk kan kommunen inte erbjuda stöd på grund av att lärare saknas eller med motiveringen att språkgruppen är för liten. I Skolverkets undersökning om modersmål från 2011, framkom att "I 186 av landets kommuner fanns undervisning i ett språk trots att färre än fem elever sökte, vilket tyder på att man i många fall positivt tolkar regleringen om gruppstorlek i grundskoleförordningen." Vi anser att Uppsala, som landets fjärde största stad, också borde kunna ha en generösare tolkning avseende gruppstorlek.
I grundskolan och gymnasiet är modersmålsundervisning viktig för att barn och unga ska fortsätta utvecklas såväl i sitt modersmål som för sin kultur. Språk och kultur är mycket betydelsefullt för att ge barn en trygg identitet.
Modersmålslärares studiehandledning i olika skolämnen är viktigt för att hjälpa elever att bättre förstå uppgifter i matematik, samhällskunskap eller andra ämnen. Elever hindras då inte av att inte behärska svenska språket fullt ut. Det stärker självförtroendet och studiemotivationen. Även kunskaperna i svenska språket är lättare att lära in för elever som är säkra på sitt förstaspråk. Modersmålsundervisningen innebär också att elever får möjlighet att utveckla sitt modersmål och kan på så sätt uppleva en kulturell bekräftelse.
Alltför ofta och av alltför många i vårt samhälle pekas annan etnisk bakgrund och annat modersmål som problem och orsak till utanförskap när det i själva verket är någonting värdefullt och viktigt för samhället att värna om. Allt slags utbyte med andra länder, handel, forskning, fredsprocesser mm gynnas att vi har en bred språkkompetens i vårt land.
Fler elever behöver få möjlighet till undervisning i modersmålet men också ges möjlighet att få studiehandledning i andra ämnen, såsom matematik, på sitt hemspråk. Uppsala kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna för modersmålsundervisning och behöver satsa mer resurser för att stärka detta viktiga område. Inte minst behöver lärarlönerna i många fall justeras uppåt till en nivå som avspeglar modersmålslärarens utbildning och pedagogiska meriter.
I Uppsala finns Modersmålsenheten som arbetar med modersmålsstöd för barn i förskolan och Språkskolan som har modersmålsundervisning på grundskole- och gymnasienivå. Språkskolan har fler än hundra lärare som undervisar i 47 språk för ungefär 4000 elever.
Trots att forskning visar på vikten av bra modersmålsstöd och modersmålsundervisning så har engagemanget ofta saknats bland skolans huvudmän och modersmålsundervisning har ofta ifrågasatts med påståenden att det skulle försvåra möjligheterna att lära sig svenska, vilket är direkt felaktigt.
I en allt mer globaliserad värld är flerspråkighet mycket viktigt. Samtidigt har elevers intresse för att läsa språk i skolan minskat. En utveckling, som knappast blivit bättre av att samhället inte har uppmärksammat och uppmuntrat flerspråkighet, exempelvis när barn och unga vill utveckla sitt modersmål.
Ett viktigt förslag som Miljöpartiet driver är att fler språk än i dag ska vara meriterande vid antagning till högskolan. Det finns en uppenbar risk att elever väljer bort att läsa sitt modersmål på gymnasiet för att i stället läsa andra språkkurser för att förbättra möjligheterna att komma in på högskolan. Ju fler elever som fortsätter läsa sitt modersmål på gymnasiet och därmed behärskar fler språk, desto bättre är möjligheterna både för individen som för samhället. En validering av språkkunskaperna i modersmålet bör erbjudas varje modersmålselev i slutet av gymnasiet.
Modersmålslärarna behöver i dag inte ha pedagogisk behörighet, men med tanke på att uppgiften är pedagogiskt avancerad ska Uppsala ha som mål att fler modersmålslärare är pedagogiskt utbildade och att dessa efterfrågas vid nyrekrytering. Modersmålslärare som verkar i kommunen i dag måste också kunna erbjudas fortbildning i pedagogik, även om Uppsala ligger i täten vad gäller välutbildade modersmålslärare.
Det är också viktigt att i samband med nyrekrytering av förskollärare och lärare efterfråga flerspråkighet. Det skapar bättre förutsättningar att fler lärare också kan bedriva extra undervisning och ge studiehandledning på andra språk än svenska. Vi anser också att det är viktigt att modersmålslärarna knyts närmare skolorna och har en huvudplacering på en skola, även om de fortsättningsvis verkar på flera skolor.
Språkskolan har tillsammans med Uppsala universitet utvecklat former för att undervisa i modersmålet på distans med hjälp av it-stöd. Det fungerar utmärkt för elever som till exempel finns på landsbygdsskolor. Här behöver lagstiftningen ses över så att distansundervisning av det här slaget godkänns. Detta skulle kunna leda till att flera kommuner kan samverka kring små språkgrupper.
Språk och lärande hör ihop. Forskning visar att barn med utländsk bakgrund, som har goda kunskaper i sitt modersmål, har bättre möjligheter att lära sig svenska och andra skolämnen. Vi behöver stärka språkundervisningen på alla modersmål.
Maria Gardfjell
kommunalråd (MP)
Tarja Onegård
(MP) barn- och ungdomsnämnden
UNT 21/2 2013