Medlemmarna i Lärarnas Riksförbund har med egna ögon sett svensk skolas brister och Folkpartiet har på ett positivt sett fångat upp idéerna och drivit frågor såsom lärarlegitimation, ny lärarutbildning, ny skollag med skärpta krav på lärarbehörighet, nya läroplaner för grundskolan och gymnasiet samt karriärtjänster och i regeringsställning omsatt dem i praktisk politik. Det kommer att ta ytterligare tid innan reformernas barnsjukdomar har rättats till och vi till fullo kan se de positiva effekterna.
En viktig reform återstår att få till stånd – ett nytt modernt, statligt huvudmannaskap för skolan. Lärarnas Riksförbund och Folkpartiet är ense om detta.
Sedan kommunaliseringen av skolan i början av 1990-talet har ett antal problem uppmärksammats som har sin rot i kommunaliseringen. Lärarnas Riksförbund insåg att problemen inte kan lösas med en kommunal huvudman och kongressen 2008 beslutade att verka för ett nytt modernt statligt huvudmannaskap. Folkpartiet drog samma slutsats. Tre av dessa problemområden är den bristande likvärdigheten, läraryrkets sjunkande status och svårigheten att utkräva ansvar.
1. Alla elever ska ha likvärdiga möjligheter till kunskap
Möjligheterna att lyckas i skolan ska inte bero på i vilken kommun man bor. Alla elever ska ha likvärdiga möjligheter att nå kunskapsmålen. En sådan likvärdighet kräver nationell finansiering, styrning och kontroll. Skillnader i pedagogiska metoder är en sak, men ekonomiska förutsättningar, läroplaner, kursplaner och andra styrdokument, är sådant som inte ska skilja skolorna åt.
Likvärdiga förutsättningar innebär exempelvis inte lika mycket pengar till alla skolor, utan pengar efter behov. Det är positivt att skolor från och med 2014 kan ansöka om statsbidrag för att anordna sommarskola, framför allt för de elever i årskurs 6–9 som riskerar att inte nå målen.
2. Fler duktiga studenter måste vilja bli lärare
Allt färre har lärare som förstahandsval när de ska välja yrke vilket är problematiskt. Om svensk skola ska lyckas vända kunskapsresultaten, behöver man kunna locka till sig de allra mest motiverade, kompetenta och engagerade till läraryrket. Lärare ska kunna göra karriär. Med bättre utvecklingsmöjligheter, villkor och förutsättningar kan läraryrket bli mer attraktivt igen. Karriärstegsreformen, som innebär att skolhuvudmän som inrättar karriärtjänsterna förstelärare eller lektor ges möjlighet att söka statsbidrag för lönepåslag för dessa särskilt yrkesskickliga lärare, motsvarande 5 000 respektive 10 000 kronor i månaden är ett steg i rätt riktning. Likaså fortbildningssatsningen om läs- och skrivutveckling som regeringen har presenterat.
3. Ansvarsutkrävande – en offentlig aktör
Det måste bli enklare att utkräva ansvar för skolmisslyckanden. Såsom styrningen av skolan fungerar i dag är det alldeles för lätt för kommunerna att skylla på staten och vice versa.
De 290 kommunala huvudmännen bör bytas ut till en nationell kunskapsskola, där riksdag och regering – genom myndigheter och regionala skolorgan – får ta ett tydligt ansvar för skolan och elevernas kunskapsutveckling.
Skolan kan på så vis återigen bli en central nationell angelägenhet – vilket den bör vara för en kunskapsnation som Sverige.
Lärarnas Riksförbund och Folkpartiet har under lång tid drivit frågan om att återförstatliga skolan. Sveriges framtid ligger i en kunskapsdriven ekonomi. Då behövs det ett nationellt huvudansvar för skolan.
Katarina Reineck
Lärarnas Riksförbund, Uppsala
Mohamad Hassan
kommunalråd (FP), Uppsala
UNT 4/10 2013