Häromkvällen sprang hundratals tjejer och kvinnor Ronjaloppet i Stadsträdgården i Uppsala för allas rätt att själva välja sin framtida partner. Loppet arrangerades av organisationen Tjejers Rätt i Samhället (Tris) som arbetar mot förtryckande traditioner som begränsar individers handlings- och livsutrymme och för att öka kunskapen om hedersrelaterat hot och våld.
Frågan är aktuell även på den politiska dagordningen. På måndag (30/9) behandlar Uppsala kommunfullmäktige en motion av Miljöpartiet om att öka de förebyggande insatserna mot hedersrelaterat hot och våld.
I motionen föreslår vi en rad konkreta åtgärder som skulle kunna lyfta och förbättra Uppsala kommuns arbete. Vi vill utbilda myndighetspersonal som möter barn, ungdomar och unga vuxna så att de har redskap för att identifiera hot och våld och kan erbjuda verksamma insatser.
Vi vill förbättra stödet till personer i behov av skydd genom att arbeta med nätverk runt individen. Vi vill också att Uppsala kommun öppnar upp för en ökad samverkan med föreningar som Tris, som har stor kunskap om och lång erfarenhet av att arbeta med frågorna.
Det finns fortfarande okunskap om, och ibland en vilja att relativisera hedersrelaterat hot och våld. Visst finns beröringspunkter med exempelvis mäns våld mot kvinnor, men det hedersrelaterade våldet har också sina särskilda mekanismer som kan kräva helt andra insatser och lösningar. För att utveckla dem behöver fler ha kunskap och kunna förebygga, upptäcka och stödja den som utsätts.Hur märker den som är socialsekreterare, lärare eller kurator att ett barn eller ungdom lever i en hederskontext? Vem har ansvar för att göra vad?
Vi vill att Uppsala tar fram en handlingsplan mot hedersrelaterat våld, som kan förtydliga rutiner och ansvarsfördelning för alla verksamheter som möter barn och ungdomar. Att utarbeta handlingsplaner är ett sätt att utforma rutiner och struktur.
Det är också en fråga om rättssäkerhet för den enskilde att de som arbetar inom socialtjänst, skola eller hälso- och sjukvård alltid är klara över var deras ansvar tar slut och var nästa person tar över.
Ett annat område som behöver utvecklas är samverkan mellan de olika aktörer som möter målgruppen. Den behöver ske både generellt och runt enskilda individer. I dag är det ideella föreningar som står för spetskompetensen i frågor som rör hedersrelaterat hot och våld. De ska inte ses som konkurrenter utan komplement till kommunens verksamheter. För att skapa långsiktiga förutsättningar och kunna kvalitetssäkra verksamheten menar Miljöpartiet att Uppsala behöver visa på en viljeinriktning i form av samverkansavtal och partnerskapslösningar med relevanta ideella föreningar.
Vi vill nå politisk enighet i både ord och handling för att Uppsala ska bli framgångsrikt i sitt arbete mot hedersrelaterat hot och våld. Vi anser att det krävs tydliga politiska signaler om att alla berörda kommunala verksamheter ska intensifiera sitt förebyggande arbete.
Framför allt behöver frågan prioriteras politiskt i form av resurser för verksamheterna att genomföra det arbetet.
Miljöpartiet menar att det behövs fortsatta och utökade satsningar både inom det förebyggande arbetet, i kunskap för att upptäcka ungdomar i riskzonen och för att bygga upp ett bra stöd till de individer som söker hjälp och skydd. Arbetet för att stödja individer som riskerar att få sitt livsutrymme begränsat ska inte påbörjas först när vi ser tecken på hedersrelaterat hot, förtryck och våld. Det måste påbörjas redan när vi ser hedersnormer för att det förebyggande arbetet ska kunna vara verksamt. Att inte arbeta med tidiga insatser är inte försvarbart, vare sig ekonomiskt eller med hänsyn till de individer som blir utsatta.
Hundratals Uppsalabor var med och sprang loppet för allas rätt att själva välja sin framtida partner. Vi hoppas att politikerna i Uppsala kommunfullmäktige agerar för samma mål när de har möjlighet att ta ställning till Miljöpartiets motion på måndag.
Malena Ranch
2e vice ordförande (MP) nämnden för hälsa och omsorg
Maria Gardfjell
kommunalråd (MP)
UNT 1/10 2013