Europa måste ta ställning mot den ryska utpressningen, skriver Jasenko Selimovic och Tina Acketoft, som reser till Ukraina i morgon.
Protesterna i Ukraina har pågått i nästan två månader. De ursprungliga demonstrationerna orsakades av att landets regering ändrade sig efter ryska påtryckningar och förkastade frihandelsavtal och ett närmande till EU. Sedan dess har protester blivit allt mer av demonstrationer för EU. Trots polisen, hoten, batongerna och kylan visar ukrainarna tydligt sin vilja och sin önskan om vilken väg Ukraina ska ta.
Majoriteten ukrainare ser EU som en symbol för frihet, demokrati och rättsstat i kontrast till den auktoritära kraften Ryssland. Därför är ett närmande till EU en chans att både tillhöra den fria världen och bli kvitt det ryska oket. För oss är det självklart att Sverige måste hjälpa Ukraina att välja den Europatillvända vägen.
Kreml och president Putin ser grannländernas närmande till EU med stor misstänksamhet. Ryska ledare ser Ukraina och andra grannländer som sin ”intressesfär” och fruktar förlorad kontroll. Därför utsätts grannländerna för stora påtryckningar, hot och utpressningar varje gång de tar ett steg mot väst. Det Kreml inte gillar bestraffas och bekämpas med uteblivna gas- och oljeleveranser, plötsliga prisökningar, fientliga och ”hjälpsamma” uppköp av enegiproducenter samt monopolisering av olje- och gasledningar, handelsbojkotter och dylikt. Böjer man sig för det Kreml önskar väntar fördelar, sänkta priser på olja och gas och stöd, i alla fall kortsiktigt.
Ukraina står vid ett vägskäl. Ryssland försöker pressa landet åt sitt håll, men folket vill annorlunda och har tagit ställning för EU. Därför åker vi nu till Ukraina, för att träffa människorättsaktivister, organisationer och partier och visa vårt stöd genom att tala till demonstranterna på Majdantorget.
Vi tänker tala om Europas pinsamma tystnad. Vi tänker kräva att Europas ledare tydligare tar ställning mot all form av förtryck och utpressning, och att de hjälper ukrainare att välja sin väg. Många länder i Europa är beroende av rysk gas, och tystnaden bland Europas ledare är påtaglig. Sympatiyttringar har hörts, men knappast mer än så. Ukrainare måste se att det finns ett stöd från EU, att EU vågar kritisera utpressningar och att EU välkomnar Ukraina. Vi hoppas att fler svenska politiker gör det valet.
För det är på Majdantorget som Europatanken försvaras. Det är där som vi lär oss vad EU betyder och det är där som vi måste visa att vi som vill bygga framtidens Europa stödjer ukrainares vilja att få höra till EU.
Det kortsiktiga stödet räcker naturligtvis inte. Vi måste också hjälpa Ukraina att på ett långsiktigt sätt kunna undvika ryska utpressningar och välja sin framtid. Det kräver att man bygger ut det gemensamma europeiska energinätverket och energiinfrastrukturen, så att länderna snabbare kan importera och exportera energi och förebygga avsiktliga stopp i gas- och oljeleveranserna, likväl som andra sorters utpressning.
EU måste stödja en ukrainsk integration i det europeiska energinätverket. Det kommer att minska Rysslands utrymme för utpressning och ge Ukraina möjlighet att fritt välja sin framtid.
Dessa saker är nödvändiga för Ukrainas möjlighet att välja sin väg. Och det är frågor som vi tänker driva i Europaparlamentet.
Människorna på Majdantorget får inte glömmas bort. Politiken får inte vara ett cyniskt spel där olja och gas bestämmer våra reaktioner, vem vi stödjer och varför. För demonstrationerna i Kiev handlar framför allt om mänskliga rättigheter och ett folks möjlighet att välja frihet. Det kan vi aldrig dagtinga med. Ukraina är en del av Europa. Därför måste vi ge vårt stöd till aktivisterna och demonstranterna. Om deras röster tystnar nu vet vi inte när de nästa gång får möjlighet att ta strid för sin frihet. Det är vår plikt att visa stöd för människorna på Majdantorget, och att tillsammans med dem försvara Europatanken.
Jasenko Selimovic (FP), kandidat till Europaparlamentet
Tina Acketoft (FP), kandidat till Europaparlamentet