"Den alarmerande situationen för mänskliga rättigheter i Eritrea skapar en konstant ström av flyktingar till grannländerna och långt bortom dessa. Människor fortsätter att fly trots de extrema faror som väntar längs flyktvägarna” sa FN:s speciella rapportör om Eritrea, Sheila B Keetharuth i FN helt nyligen.
"Bland dem som flyr är det ett stort antal ensamkommande barn, vissa bara sju, åtta år gamla. Det avslöjar den desperata situation de möter hemma".
Hennes påstående bekräftades av tragedin nära Lampedusa den 3 oktober där 360 eritreanska flyktingar drunknade i Medelhavet på flykt undan diktaturregimen i deras hemland. De bekräftades även av den modiga eritreanska journalisten Meron Estefanos vid hennes framträdande här i Uppsala för två veckor sedan på inbjudan av Utrikespolitiska föreningen.
Hennes insatser för att avslöja de fruktansvärda övergreppen mot kidnappade flyktingar från Eritrea, som äger rum i Sinaiöknen och under senare tid även i Libyen, måste få mera stöd.
Många flyktingar dödas redan när de försöker fly sitt hemland. För uppskattningsvis 10000 flyktingar har deras anhöriga tvingats betala stora lösensummor till kidnapparna, ändå har cirka 3000 flyktingar försvunnit spårlöst. Meron Estefanos berättade om hur en hel by av fattiga familjer gick samman och sålde alla sin ägodelar för att rädda en präst från kidnapparna. När deras bidrag inte var nog gjorde familjer i ytterligare två byar på samma sätt. Men de medel de fick ihop räckte ändå inte till för att rädda hans liv.
Många svenska medborgare med eritreanskt ursprung har under de senaste åren blivit uppringda av kidnapparna eller deras medhjälpare och pressats på pengar, samtidigt som de i telefonen hört hur deras anhöriga torterats.
”Hela världen tiger om dessa övergrepp,” var Meron Estefanos omdöme. ”Om inte situationen i Eritrea förändras kommer dessa tragedier att fortsätta.”
På den direkta frågan från publiken om hon kände något stöd från den svenska regeringen i sin kamp mot övergreppen på dem som flyr från en outhärdlig situation i Eritrea var svaret tragiskt nog: Nej.
Ingen från regeringskansliet har således visat något intresse för hennes arbete. Det är mycket anmärkningsvärt eftersom den tragiska utvecklingen i Eritrea sedan 2001 upprör så många medborgare. Till detta kommer också att modigt civilkurage borde få stöd och uppskattning.
Görel Sävborg-Lundgren medlem i Tro och Solidaritet
Rezene Tesfazion ledamot av Uppsala kommunfullmäktige (S)
Carl Lindberg ledamot av Uppsala Kommunfullmäktige (S)
UNT 4/12 2013