Stödet som havererade

Regeringen införde 2010 ett statligt stöd till företagshälsovården. Syftet var att stimulera och göra det förmånligare för arbetsgivare att använda sig av detta. Rätt tänkt men det fungerar inte, skriver Solveig Zander och Lars Hjalmarsson.

Onödigt. Med en fungerande satsning på företagshälsovården skulle färre behöva vara sjukskrivna och hänvisade till Försäkringskassan.

Onödigt. Med en fungerande satsning på företagshälsovården skulle färre behöva vara sjukskrivna och hänvisade till Försäkringskassan.

Foto: ANDERS WIKLUND / SCANPIX

Uppsala2012-08-09 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ju tidigare vi kan sätta in åtgärder för att hjälpa människor tillbaka i arbete, desto större är chanserna att minska långtidssjukskrivningar och att snabbare få medarbetare tillbaka till sitt arbete. Det var mot den bakgrunden som regeringen införde ett ekonomiskt stöd till tidiga insatser av företagshälsovård. Det blev inte vad vi hoppades på.
För år 2012 finns 360 miljoner kronor avsatta. Endast cirka hälften av medlen kommer att användas. Huvudorsaken är att företagshälsovården kommer in för sent eller inte alls.

Det behövs ett tydligare incitament för arbetsgivare att köpa tidiga insatser från företagshälsovården. För att uppnå detta krävs dels modifieringar av det statliga stödet, dels ändrade riktlinjer i sjukskrivningsprocessen (läkarintyget) och i rehabiliteringsgarantin. Dessutom krävs riktade informationsinsatser till arbetsgivarna om intentionerna i förordningen.

  • Inför ett riktat stöd till arbetsgivare som inför system med tidig insats från företagshälsovården. Med tidiga insatser i detta sammanhang menas insatser där företagshälsovården tar emot sjukanmälan och redan under de första sjukdagarna ger medicinsk - och arbetsförmågerelaterad rådgivning och, vid behov, erbjuder besök hos medicinsk eller paramedicinsk personal. Stödet bör i huvudsak vara baserat på antalet anställda hos arbetsgivaren.
  • Inför ett obligatoriskt moment i det medicinska beslutsstödet och i läkarintyget. Läkarintyget modifieras så att det ska anges om behov av företagshälsovården föreligger eller inte. Om behov föreligger rekommenderas patientens arbetsgivare att hänvisa den anställde till företagshälsovården. Distriktsläkarföreningen och Företagsläkarföreningen har tagit fram ett gemensamt exempel på hur en sådan rekommendation skulle kunna se ut.
  • Rikta ett statligt stöd till de arbetsgivare som hänvisar anställda till bedömning hos godkänd företagshälsovård. För att skapa ytterligare incitament införs ett stöd till den arbetsgivare som hörsammar hälso- och sjukvårdens rekommendation, det vill säga hänvisar den anställde till en godkänd företagshälsovård.
    Därmed får i princip alla arbetsgivare en signal från hälso- och sjukvården när behov av företagshälsovård föreligger. Det innebär att även anställda hos arbetsgivare som inte har tillgång till detta kan erhålla det i större utsträckning.
    Stödet utgår efter genomförd insats och utbetalas i efterskott efter redovisad insats. Insatserna ska vara genomförda senast 60 dagar efter påbörjat sjukfall. Insatserna ska omfatta bedömning av arbetsförmåga för nuvarande arbete, tidsplan för återgång till arbetet samt eventuella anpassningsbehov, och avstämningar med den anställda, arbetsgivaren och eventuell övrig hälso- och sjukvård.
  • Riktade informationsinsatser krävs. Dessa förändringar av regelverket för stödet och modifiering av sjukskrivningen måste bygga på såväl en längre framförhållning som en större uthållighet. Det behövs minst ett halvårs informationsinsatser innan ett nytt system kan börja gälla. Dessutom krävs kontinuerlig information till såväl hälso- och sjukvården som arbetsgivarna.

Solveig Zander
riksdagsledamot (C), talesperson i socialförsäkringsfrågor

Lars Hjalmarson
vd Sveriges Företagshälsor

UNT 9/8 2012

Läs mer om