Lärarnas utbildningsnivå utgör en av de viktigaste framgångsfaktorerna i den svenska skolan. Genom Alliansens nya riktlinjer för anställning av lektorer i gymnasieskolan i Uppsala bygger vi vidare på kunskapsskolan. Målsättningen är att fler elever ska kunna använda sig av utbildningsväsendet för att förverkliga sina livsdrömmar.
En av Uppsalas viktigaste målsättningar inom skolområdet är att anställa fler lektorer som lärare på gymnasiet. Denna reform är en central hörnsten i Alliansens kunskapsskola. När fler disputerade forskare undervisar våra barn och ungdomar, så förstärks kontakterna till forskningsfronterna i de olika ämnena och hela gymnasieskolan får en kunskapsinjektion.
Uppsala har i egenskap av sin position som ledande universitetsstad ett unikt utgångsläge. Vi har Sveriges mest välutbildade kommuninvånare och vi har utvecklat nära kontakter med våra båda universitet, som stödjer oss helhjärtat i vårt arbete. Uppsala har också den starkaste tillväxten i riket vad gäller antalet lektorer. År 2006 hade vi enbart sex stycken, men sedan dess har vi tredubblat antalet. Snart anställer vi vår tjugonde lektor, vilket motsvarar tio procent av rikets totala antal.
Vi är dock inte nöjda med detta - även om vi är stolta över att vara på rätt väg. Redan år 2014 ska vi ha minst 30 lektorer i gymnasieskolan och på sikt ska vi ha minst 80 stycken. Det innebär att Uppsala kommer att ha lektorer i alla centrala ämnen - på alla gymnasieskolor.
Vi ställer hårda krav på våra lektorer. De ska, för det första, ha en gymnasielärareutbildning, för det andra, vara duktiga lärare och, för det tredje, vara disputerade i ämnet, exempelvis i historia eller i engelska. Postdoktorala erfarenheter vid något av världens ledande universitet är starkt meriterande.
Samtidigt erbjuder vi våra lektorer attraktiva tjänster. Varje lektorat ska styras av en individuell arbetsbeskrivning. Varje lektor ansvarar för att regelbundet uppdatera sina kolleger och sina elever vad gäller de senaste resultaten vid forskningsfronterna i det aktuella ämnet. Lektorerna följer även universitetens forskningsseminarier inom ramen för sin tjänst och uppmuntras att bedriva ämnesrelaterad forskning på deltid vid något av våra universitet på externa medel.
Från och med hösten 2011 anställer vi enbart disputerade forskare som gymnasielektorer i Uppsala. Vi kommer alltså endast att anställa licentiater om det i hela landet råder brist på disputerade lärare i ämnet. Det kan exempelvis bli aktuellt i ämnen som fysik och kemi, där näringslivet snabbt suger upp våra disputerade begåvningar. I övrigt är en avslutad forskarutbildning ett minimikrav.
Orsaken till att vi ställer högre krav på våra lektorer än vad skollagen kräver är enkel. En avslutad forskarutbildning är nödvändig för att kunna garantera kvaliteten i det aktuella ämnet. Läraren ska ju inte bara ha gått avancerade kurser i ämnet, utan måste också ha visat att han eller hon har genomfört sitt gesällprov och således behärskar det vetenskapliga hantverket i praktiken.
Ingen anställer en snickare som enbart vet hur man bygger ett hus i teorin, men som aldrig har visat att han eller hon klarar av det i praktiken. Samma princip måste vara vägledande för Uppsalas skolor. Ytterst handlar det om att våra elever har rätten att använda utbildningssystemet som en ”social trampolin” för att med eget arbete förverkliga sina livsdrömmar. Då har vi inte råd att tumma på kvaliteten hos våra lärare.
För att ytterligare öka lektoratens attraktivitet möjliggör vi, med hjälp av särskilda ”uppgraderingsmedel” från utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, väsentligt höjda löner för våra lektorer. Löneuppgraderingen täcker skillnaden mellan en gymnasielärarlön och en gymnasielektorslön. Det innebär dels att vi kan locka unga forskare till Uppsalas skolor, dels att vi skapar en ny nationell ”statustjänst” på gymnasiet. Våra lektorat blir därmed Sveriges mest attraktiva lärartjänster. Samtidigt tillmötesgår vi kraven från facken om väsentligt högre löner för våra lärare. Nu återstår att fler lärargrupper ska få ta del av lönelyften!
Samtidigt vill vi rikta en uppmaning till Skolverket. För att regeringens satsning ska bli verklighet i hela landet behöver vi en nationell strategi för fler lektorer. Uppsala bidrar gärna med tips och erfarenheter i detta sammanhang. Vi efterfrågar dock inte mer pengar från statsmakten, utan anser att varje kommun måste prioritera dessa högst rimliga kvalitetskostnader. En effektiv resurshantering är alltid nyckeln till ett framgångsrikt kvalitetsarbete - även inom skolområdet.
Christopher Lagerqvist
kommunstyrelsen (M)
förste vice ordförande
styrelsen för vård och bildning
Torbjörn Aronson
förste vice ordförande (KD)
utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
UNT 18/8 2011