I Ukraina fortsätter massprotesterna. Den syriska konflikten skördar allt fler dödsoffer. Oroligheter och misär i Mellanöstern och Nordafrika leder till ökande flyktingströmmar. De pågående tragedierna i vår omvärld har direkta konsekvenser för Sverige.
Europaparlamentet har nu klubbat lagtexter som förstärker utrikespolitiken. Det innefattar nya politiska riktlinjer för: 1. Relationen med EU:s grannländer och kandidatländer, 2. Samarbetet med utvecklingsländer, 3. Fredsfrämjande åtgärder och insatser som ska stärka demokrati och mänskliga rättigheter.
Mellan 2014 och 2020 avsätts cirka 66 miljarder euro, eller drygt sex procent av EU-budgeten, till samarbete med omvärlden. EU:s utrikespolitik utgår från samarbetslandets behov, men också dess prestationer i fråga om demokratiska reformer. Principen ”mer för mer” ska tillämpas: Reformvilja och resultat ska leda till mer samarbete, men principen ska även gälla tvärtom, ”mindre för mindre”. Om ett samarbetsland börjar göra avsteg från reformprocesser ska samarbetet minska.
Mänskliga rättigheter, demokrati och gott styre (”good governance”) ska utgöra kärnan i EU:s utrikespolitik. Det lokala civila samhället ska i större utsträckning få en aktiv roll i utformningen av EU-samarbetet. Detta är väsentligt för att ge folket en röst men också för att lokala folkrörelser har unika kunskaper som bör utnyttjas.
Förebyggande av konflikter och kriser ska bli en mer central del av EU-politiken. Samverkan med andra internationella aktörer som FN, NATO och OSSE ska öka, och en samordnad riskanalys upprättas. Cirka 20 miljarder euro, av de medel som avsätts till utrikespolitiken, ska användas till samarbetet med utvecklingsländer.
Huvudsyftet ska vara att bekämpa fattigdom, inte minst genom att fullfölja milleniemålen. Samarbetet riktas mer till lokala folkrörelser och på att stärka rättsstaten och demokratiska institutioner. EU och dess medlemsländer är världens största biståndsgivare, vilket förpliktigar.
Nya studier visar att mer fokusering och mer samordnade insatser skulle kunna spara upp till 8.4 miljarder euro per år för EU-biståndet. De nya utrikespolitiska riktlinjerna syftar just till att bättre koncentrera EU:s insatser. För assistans under utvidgningsprocessen och för samarbete med EU:s grannländer i öst och väst avsätts cirka 27 miljarder euro 2014-2020.
Det är i närområdet – i öst och i syd – som EU har störst inflytande och därför kan uppnå bäst resultat. Principen ”mer för mer” spelar en central roll. Efter den s.k. Arabiska våren aspirerar många länder på demokratiska styrelseformer, men utvecklingen och takten varierar rejält. EU ska erbjuda dem stöd i processen och uppmuntra till reformer genom ökat stöd.
Detsamma gäller förstås i samarbetet österut: Genom att erbjuda samarbetsavtal med dessa länder kan EU bidra till en positiv reformprocess. Tyvärr räcker det inte alltid. Då gäller det att finna alternativa samarbetsvägar tills förnyade möjligheter skapas.
En aktiv grannskapspolitik som främjar fred och demokrati gynnar även Sveriges säkerhet och är dessutom det bästa sättet att långsiktigt ta itu med orsaken till att människor flyr sina hemländer.
EU startade en gång som ett fredsprojekt för att undvika nya världskrig och nya konflikter på den europeiska kontinenten. Fredsprojektet fortskrider och skapar ett tryggare Europa och därmed ett tryggare Sverige.
Alf Svensson – Europaparlamentariker för Kristdemokraterna
Jesper Haglund – Utrikespolitisk sakkunnig och kandidat till Europaparlamentsvalet för Kristdemokraterna