Ansökningstiden har gått ut till landets högskolor och universitet. Totalt har 346 239 anmälningar kommit in vilket är nytt rekord. Det är positivt att så många väljer att satsa ett antal år för att utbilda sig men de allra flesta får under studietiden leva med en ansträngd ekonomi. Svårast blir det för dem som har försörjningsansvar för ett eller flera barn. Och studenter med barn är fler än vad man kan tro. Omkring 20 procent av studenterna, alltså cirka 60 000 personer, har barn under 18 år. Bland de kvinnliga studenterna har var fjärde student hemmavarande barn.
Studenter med barn drabbas extra hårt av det låga studiemedlet. De har större kostnader att möta och samtidigt sämre möjligheter än andra studenter att jobba vid sidan av studierna. Därför drev Miljöpartiet år 2005 igenom ett tillägg i studiemedlet för studerande med barn. Studenter med ett barn får 512 kronor extra i månaden och studenter med två barn får 836 kronor extra i månaden.
Miljöpartiets tillägg var en början, men dessa summor räcker knappast för att möta dessa studenters behov. Fortfarande är det många studenter som avstår från att skaffa barn, och föräldrar som avstår från att börja studera på grund av ekonomisk otrygghet.
Själv varvade jag arbete och studier under en tioårsperiod och tog ut två examina först som 30-åring. Efter några års arbete återgick jag till universitetet som doktorand och lärare. Under alla dessa år har jag upplevt hur heterogen gruppen studenter är sett till åldrar och familjesituation. Detta trots att man gärna kablar ut bilden av högskolestudenten som en tjugoårig singel utan barn.
Men jag är övertygad om att det är positivt och viktigt att det även finns mer erfarna och mer studiemotiverade studenter på de svenska universitets- och högskoleutbildningarna. För mig är det uppenbart att personer som gör ett eget val att börja studera behöver ha rimliga förutsättningar oavsett om de är 20, 30 eller 40 år gamla.
De ekonomiska förutsättningarna för studenter måste bättre spegla att de har olika stort försörjningsansvar. Förutsättningarna måste förändras så att det blir lättare för personer som har barn att börja, fortsätta eller avsluta sina studier samtidigt som de är föräldrar. Det gäller inte bara de ekonomiska förutsättningarna utan också exempelvis schemaläggning.
Mina tre bästa förslag till regeringen för att underlätta för studenter med barn är:
l Höj studiemedlet med 500 kronor, och se till att en ytterligare höjning av barntillägget genomförs.
l Koppla loss SGI från studiemedelssystemet så att föräldrapenningen inte baseras på det låga studiemedlet.
l Visa kursplaner med scheman så att det blir lättare för studenter med barn att planera.
Sedan Alliansen tog över regeringsmakten 2006 har utvecklingen för pluggande föräldrar stannat av. Utöver en liten allmän höjning av studiemedlet för alla har ingenting gjorts. Inte heller i vårens budget sägs något om att stärka ekonomin för dessa studenter.
Detta drabbar inte bara de enskilda studenterna och deras barn. Det blir också en förlustaffär för Sverige. Varken individen eller samhället tjänar nämligen på att personer som har barn gör uppehåll i sina studier eller tvingas ut på arbetsmarknaden utan en färdig examen.
Åsa Romson
riksdagsledamot (MP) och doktorand
Stockholms universitet
UNT 8/5 2011