Studenter med funktionsnedsättning hamnar i kläm

Studenter med funktionsnedsättning vid landets universitet och högskolor kommer idag i kläm mellan flera system. Det är inte rimligt att de som är mest utsatta ska behöva ägna tid och energi åt ett otidsenligt och krångligt system när redan funktionsnedsättningen i sig innebär att mindre tid och ork finns för studier. Det är dags att förbättra systemet för studenter med funktionsnedsättning, skriver Ann-sofie Henriksson.

Uppsala2013-12-09 11:31
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En student kan ha rätt att studera på deltid med fullt studiemedel om hen har en funktionsnedsättning. För det kräver Centrala studiemedelsnämnden (CSN) bland annat intyg från lärosätet om att ”du lägger ner mer tid än normalt på dina studier på grund av din funktionsnedsättning” Det vill säga att man till exempel lägger minst heltid på sina studier, men trots detta endast förmår prestera motsvarande 75 procent studietakt.

Samordnare på vissa universitet vägrar idag skriva ett sådant intyg. ”Då all tid inte är schemalagd och heller inte obligatorisk är det omöjligt att veta hur mycket tid varje student ägnar sig åt studier, även om det säkert är så att många studenter lägger ner mer än 40 timmar i veckan”. Citatet är hämtat från en autentisk e-postdialog med samordnare som undertecknad har fått möjlighet att ta del av. I samma e-postdialog beklagar man att studenten ifråga kommer i kläm mellan CSN:s krav på intyg och deras möjligheter att möta dessa krav och menar att man istället för att skriva det efterfrågade intyget, ska driva frågan om en framtida ändring i CSN:s praxis.

Detta innebär att den aktuella studenten riskerar att inte få heltidsstudiemedel för innevarande termin. För studenten innebär detta ökad stress, som i sin tur leder till kraftig försämring av funktionsnedsättningen då sjukdomstillståndet i sig är mycket stresskänsligt. De som är satta att hjälpa studenter med funktionsnedsättning blir i själva verket de som i praktiken stjälper studenten och omöjliggör studier.

Det är orimligt att studenter kommer i kläm på detta sätt. Det finns heller inga andra alternativa lösningar att tillgå. Sjukskrivning på 25 procent skulle kunna vara en sådan, men studenter kan idag endast vara sjukskrivna på heltid eller inte alls. Lärosätets agerande liksom CSN:s krav på intyg från lärosätet är indirekt diskriminerande för studenten ifråga. Det vill säga även om regelverket inte direkt diskriminerar studenten utan verkar neutralt, leder kraven sammantaget i praktiken till att studenten hamnar i ett sämre läge och därmed diskrimineras.

Det är därför hög tid att ändra följande:

-Låt läkare eller motsvarande istället för samordnare till CSN intyga behovet av reducerad studietakt på grund av funktionsnedsättningen,

-Ändra reglerna om sjukskrivning för studenter så att man kan vara sjukskriven på deltid samt

-Förbättra stödet till studenter med funktionsnedsättning så att de rutiner som tillämpas för intyg med mera inte leder till indirekt diskriminering av de studenter man har i uppdrag att hjälpa. Med dessa förändringar kan studenter med funktionsnedsättning erhålla ett stöd som hjälper istället för stjälper.

Ann-Sofie Henriksson

Högskolepedagogisk utvecklare samt författare till rapporten Undervisa tillgängligt!: pedagogiska strategier för att funktionsnedsättning hos studenter inte skall vara ett hinder för att genomföra studierna samt styrelseledamot Liberala kvinnor i Uppsala

Läs mer om