Mälardalen är en av Sveriges mest folktäta regioner och samlar även en stor del av landets forskning och högre utbildning. Ett steg i arbetet för att göra Mälardalen till en än mer attraktiv kunskapsregion är att det på fredag hålls ett stormöte med representanter från kommun och landsting, student- och utbildningsvärlden och från fack och arbetsgivare. Detta är en viktig del i den fortsatta utvecklingen av Mälardalsregionen som en tillväxtregion som ska kunna konkurrera på den internationella arenan med kunskap, innovation och ett högt humankapital. Detta behövs eftersom regionen står inför en rad utmaningar.
I Mälardalens kommuner och landsting bor och arbetar omkring 3 miljoner människor. Vi som står bakom denna artikel, Studentkårerna i Mälardalen, representerar 120 000 studenter vid regionens 24 högskolor och universitet. Vårt samarbete har uppkommit till följd av insikten om vilka möjligheter, men också brister och utmaningar, regionen står inför framöver.
Vårt samhälle är inne i en omvandlingsfas. Fokus på produktion går över i konkurrens inom områden som entreprenörskap, innovation, miljöteknik och ett högt humankapital. Med denna typ av arbetsmarknad är det avgörande för Mälardalsregionens utveckling och tillväxt att kunna vara en region som attraherar människor som vill bedriva högre studier. Centralt för att lyckas med detta är åtgärder inom tre stora områden.
1. Det krävs en ökad nybyggnad av bostäder som studenter kan efterfråga. Idag tvingas studenter tacka nej till studieplatser i eller flytta från regionen på grund av den rådande bristen på studentbostäder. Nyproduktionen matchar inte efterfrågan. Främst beror problemet på att det är ekonomiskt olönsamt att bygga för en grupp med svag betalningsförmåga.
Ansvaret i frågan är delat. På nationellt plan bör man se till att på olika sätt ge ekonomiska incitament för nyproduktion av bostäder som studenter kan efterfråga. Exempelvis bör man se över den kommunala fastighetsavgiften, åtgärda de skattemässiga orättvisor som råder för hyresrätter och se över möjligheten att utvidga ROT-avdraget så att det gäller alla upplåtelseformer. Kommuner, å sin sida, måste använda en mer aktiv markpolitik och fatta modiga beslut. Planprocesserna bör effektiviseras och man kan i högre grad använda sig av tomträttsavgälden.
2. Kopplingen mellan högre utbildning och arbetsmarknad måste stärkas och bli mer effektiv. Vi går mot ett historiskt sett stort generationsskifte på framtidens arbetsmarknad. För första gången har Sverige fler äldre människor än yngre, och detta är en trend som kommer att hålla i sig. Under den kommande femtonårsperioden väntas 1,6 miljoner pensionsavgångar, vilket enligt Arbetsförmedlingen är drygt 250 000 fler än under den senaste femtonårsperioden.
Redan idag kan vi se stora brister i kompetensförsörjningen och arbetslivsanknytningen. Enligt Långtidsutredningen (SOU 2011:11, s 94) som presenterades i våras är det ”ett centralt problemområde på den svenska arbetsmarknaden att övergången från studier till arbete för ungdomar inte fungerar effektivt”. Det finns alltså en betydande och oroande missmatchning mellan akademi och arbetsliv som på allvar kan skada arbetsmarknaden. På detta område bör mer fokus och resurser från både näringsliv, politik och akademi, sättas på att ta fram fungerande strukturer för fler praktikplatser och examensjobb.
3. Mälardalsregionen behöver en hållbar infrastruktur. När studenter får ranka var de helst vill bo kommer närhet till kollektivtrafik alltid långt upp på listan. En satsning på kollektivtrafiken är därför en viktig satsning som gynnar kunskapsregionen.
Det finns exempel på kollektivtrafiksatsningar som har fått goda resultat. Studentrabatten som testades på pendeln mellan Stockholm och Uppsala innebar ett stort utbyte mellan två stora studentstäder. Ett liknande system, där det blir lättare och billigare för studenter att resa i Mälardalsregionen skulle vara berikande.
Mälardalsregionen är en del av Sverige som har unika möjligheter att utvecklas och skapa tillväxt. Samtidigt står regionen inför en rad utmaningar. Om vi ska vara seriösa i arbetet att utvecklas till ett kunskapsnav i internationell toppklass krävs det åtgärder från både akademin, näringslivet och politiken. Fler studentbostäder, effektiv arbetslivsanknytning och en hållbar infrastruktur är tre åtgärder som är avgörande för Mälardalsregionens framtid som kunskapsregion.
Lina Glans
ordförande Stockholms studentkårers centralorganisation
Lars Niska
vice ordförande Uppsala Studentkår
Cathrine Åsklint
ordförande Mälardalens Studentkår
Jacob Höglund
ordförande Örebro Studentkår
UNT 11/11 2011