Ännu tycks föreställningen bland tunga prognosmakare vara att en försvagning av kronkursen med automatik lyfter svensk export. Den uppfattningen uttryckte även vice riksbankschef Lars E O Svensson i sitt tal (16/1) då han menade att den kraftiga kronförsvagningen år 2009 var en ”välsignelse” för svensk export.
En svagare krona har under tidigare decennier hjälpt exporten, men inte sedan mitten av 2000-talet. Almega har pekat på att det tidigare starka sambandet mellan en svagare krona och Sveriges exportmarknadsandelar så gott som upphört under senare år. Det är väsentligt att känna till, för att förstå vilka faktorer som numera i högre grad avgör Sveriges internationella konkurrenskraft.
Sverige har trendmässigt tappat marknadsandelar det senaste decenniet – trots att Sveriges exportpris har fallit i relation till konkurrentländernas. En kronförsvagning under vissa år, som 2001 och 2009, har också dragit ned det relativa exportpriset, men har inte hjälpt exporten att lyfta. Under dessa år rådde dessutom lågkonjunktur, och frågan är om den svagare kronan motverkade en ännu sämre exportutveckling. Hur som helst har den nedåtgående trenden för relativpriset inte stoppat den fallande trenden för Sveriges exportmarknadsandelar.
Det kan finnas flera förklaringar till att Sverige tappar exportmarknadsandelar. För det första har nya konkurrentländer tagit sig in på Sveriges exportmarknader och vunnit marknadsandelar. Dessutom har Sverige tappat konkurrenskraft genom att produktiviteten i näringslivet utvecklats betydligt svagare än under perioden 1995-2006, då den steg med hela 3,6 procent i genomsnitt per år. Arbetsproduktiviteten i näringslivet var i det närmaste oförändrad mellan 2007 och 2011. Konjunkturinstitutet (KI) gör bedömningen att den svaga produktivitetsutvecklingen under de senaste åren inte enbart beror på lågkonjunkturen utan att det även har skett en försvagning i den så kallade potentiella produktiviteten, den som är möjlig att uppnå med fullt resursutnyttjande med befintlig produktionskapacitet.
Den utdragna lågkonjunkturen håller nu tillbaka investeringar i ny teknologi och innovationer, som skulle kunna förbättra produktivitetstillväxten. KI, liksom Almega, räknar därför med en betydligt svagare produktivitetstillväxt i näringslivet under de närmaste åren.
Vi har samtidigt konstaterat att Sveriges internationella konkurrenskraft i större utsträckning än tidigare beror på företagens förmåga att utveckla sina produkter med ökat tjänsteinnehåll, det vill säga med nya innovationer, nya tekniska lösningar, ny design, organisationslösningar, med mera. Härmed skulle en svagare krona inte alls komma som en ”välsignelse” och rädda konkurrenskraften. Däremot skulle åtgärder för att öka investeringar i både forskning och utveckling, ny teknologi och även i kompetensförsörjningen till den alltmer kunskapsintensiva tjänstesektorn, komma som en sådan.
Om vi vill att Sverige ska fortsätta vara en kunskapsnation och satsa på de kunskapsintensiva branscherna där flest jobb skapats under de senaste två decennierna, så utgör en växande handel, import och export en nyckelfaktor för framgång. Det blir därmed avgörande att förstå vad som gör Sverige konkurrenskraftigt på våra exportmarknader. Att ropa efter en svag krona räcker inte längre.
Lena Hagman
chefekonom, Almega
Linnea Kvist
bransch- och omvärldsanalytiker, Almega
UNT 27/1 2013