Den senaste tiden har allvarlig kritik om kunskapsnivån hos dagens studenter framförts från flera lärare vid universitet och högskolor. Detta är en fråga som regeringen tar på absolut största allvar, medan våra meningsmotståndare bänkar sig på läktaren och skyller allt på alliansen.
Visst, det är sant att vi har haft ansvaret för skolan de senaste sju åren, men det tar dessvärre längre tid än så att vända en sådan stor organisation som skolan är. Dessutom är det så att de elever som i dag pluggar på universitet och högskolor tog sin studentexamen runt 2009. Det innebär att de under hela sin skoltid har gått i en skola som präglats av socialdemokratins låtgå-mentalitet.
Redan 2004 påtalade Skolverket behovet av reformer i skolan. Året därpå presenterade samma myndighet en rapport där lärare vid universitet och högskolor kom till tals. Lärare som berättade om brister i studenternas kunskaper gällande bland annat att skriva och läsa på svenska. Dessvärre reagerade inte dåvarande regering på de tydliga signalerna från sitt eget expertorgan. Men det har alliansregeringen gjort.
Redan när vi tillträdde infördes satsningar på läsa-skriva-räkna för eleverna i lågstadiet. Tidiga insatser har kombinerats med tidig uppföljning för att rusta eleverna rätt från början. Fler reformer har följt, och hösten 2011 sjösattes många viktiga verktyg i ett led att anpassa skolan till dagens och framtidens kunskapsbehov. Förutom en ny gymnasiereform så har vi bland annat en ny skollag, ny läroplan för grundskolan, nytt betygssystem med betyg från årskurs 6 samt en ny lärarutbildning.
Dessutom har vi skärpt behörighetskraven till gymnasieskolan. Utöver detta har vi också satsat ekonomiskt. I dag lägger staten nästan 4 miljarder kronor mera på för-, grund- och gymnasieskola jämfört med då S styrde 2006”.
Detta har varit viktiga och nödvändiga reformer. Men utbildning är en lång kunskapskedja som ska länka samman det vi lär oss alltifrån förskola till yrkeshögskola eller universitet och högskolor. Viktigt har därför varit att också förbättra kvaliteten på landets universitet och högskoleutbildningar. Det har bland annat skett genom att vi har skärpt förkunskaperna för att uppnå grundläggande behörighet till högre utbildning och infört meritpoäng på gymnasiet för att uppmuntra fler att läsa fördjupningskurser i språk och matematik. Nu krävs det lägst betyget godkänt i svenska, engelska och matematik för att plugga vidare. Något som kan tyckas självklart men som tidigare inte varit fallet.
Mycket resurser har också satts in för att ge bättre förutsättningar för lärosätena att faktiskt erbjuda utbildning med kvalitet, och inte bara många studieplatser. Ekonomiskt ser vi det tydligast inom humaniora, där anslagen har ökat med 10 000 kr eller 60 procent per studieplats, jämfört med det sista året S satt vi makten.
Visst är det dessutom kvalitet att vi bättre matchar studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov av dyra utbildningsplatser? Såsom ingenjörer, läkare och tandläkare där antalet nybörjarplatser för de sistnämnda har ökat med 44 respektive 36 procent. Det innebär i sin tur att presumtiva studenter i dag faktiskt har en rimlig chans att antas till utbildningen i Sverige och inte måste åka till Rumänien eller Ungern för att plugga det de vill.
Vi moderater är övertygade om att svensk utbildning är på rätt väg. Nu måste vi ge tid för att låta reformerna implementeras och genomsyra verksamheterna. Därigenom kommer vi att nå en kunskapsskola värd namnet med en kunskaps- och kompetensnivå som möter de krav som högre utbildning och arbetslivet ställer.
Visst kan finjusteringar behöva göras, men framför allt behöver vi vårda reformerna och systematiskt följa utvecklingen.
Betty Malmberg
riksdagsledamot (M) i utbildningsutskottet
UNT 19/6 2013