Svenska artprojektet kräver långsiktighet

Det är lika oklart som tidigare vad regeringen egentligen vill med det svenska artprojektet, skriver Stefan Ekman och Mats Eriksson.

Uppsala2012-10-01 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi var många som hade förväntat ett klart besked om Svenska artprojektets framtid i budgetpropositionen. Dessvärre gör följande formulering att kristallkulan förblir lika grumlig som förut:

”Riksdagens tidigare ställningstagande ... bör inte längre gälla. Medelstilldelningen för Artprojektet bör fr.o.m. budgetåret 2013 beslutas av regeringen”.

Med andra ord ber man landets högsta beslutande församling om carte blanche att fatta minoritetsbeslut utan att förmedla några ledtrådar om innehållet i ett sådant dekret eller tidpunkten när det ska förkunnas.

Medelstilldelning utan tydlig öronmärkning i regleringsbrevet till Sveriges lantbruksuniversitet skulle exempelvis vara liktydigt med en dödsdom, då projektet knappast prioriteras högt inom en organisation som är så svårt tyngd av dålig ekonomi.

Svenska artprojektet har långsiktiga mål och kräver långsiktiga beslut! Vi uppmanar därför riksdagens ledamöter att återerövra initiativet och bidra till de kloka och framtidsinriktade beslut som projektet förtjänar.

Svenska artprojektet är ett av våra allra viktigaste miljö- och folkbildningsprojekt. Målet är att förbättra de torftiga kunskaperna om vilka växter och djur som finns inom landets gränser, något man uppnår genom utgivningen av referensverket Nationalnyckeln samt genom forskning, inventering och undersökningar av de biologiska museernas rikhaltiga samlingar.

Tidigare i år genomfördes en utredning av projektet där nedskärningar och sänkta ambitioner dikterades redan i direktivet. Denna utredning, ytlig och tendentiös som den var, har mötts med välförtjänt kritik.

Stefan Ekman

förste museiintendent

Mats Eriksson

museichef

Evolutionsmuseet, Uppsala universitet

UNT 1/10 2012

Läs mer om