På Luciadagen fattade riksdagen beslut som kan leda till att kunskapsuppbyggnaden om arterna i Sverige allvarligt försvåras. Artkunskap är livsviktig om vi ska kunna skydda naturen och värna de viktiga ekosystemtjänsterna.
Det världsunika Svenska artprojektet har fyllt tio år. 2 400 nya arter har upptäckts, varav 900 helt nya för vetenskapen. 15 volymer av Nationalnyckeln har producerats – böcker som väckt internationell beundran och breddat svenskarnas artintresse. Nyttan har varit stor för naturvårdande myndigheter, skolans lärare och utbildningen av framtidens forskare. Det vore med andra ord läge att fira och stolt visa upp de fantastiska resultaten!
I stället riskerar nu Artprojektet att bantas kraftigt. Linné skulle vända sig i sin grav om han visste. Naturen ger oss en rad livsviktiga ekosystemtjänster, till exempel syre, rent vatten och mat. Kunskap om leverantörerna – arterna – kan avgöra vår framtid.
Svenska artprojektet drivs av ArtDatabanken vid SLU, som samlar in och sprider artinformation för att underlätta förvaltningen av vår biologiska mångfald. I arbetet deltar forskare och museitjänstemän, redaktörer, illustratörer och skribenter, inventerare till havs och lands och sist men inte minst ett stort nätverk av omistliga amatörer.
En nyckel till framgången har varit allmänhetens deltagande. Runtom i Sverige finns otaliga ideella föreningar som sprider kunskap om djur, växter och svampar. Med hjälp av Artportalen kan alla rapportera sina fynd. Amatörer och proffs samarbetar och all information samlas på ett ställe. Tack vare Nationalnyckeln kan fler artgrupper artbestämmas och rapporteras. Artportalen har på drygt tio år växt från 0 till 35 miljoner registrerade fynd. Denna enorma kunskapsbank om vår biologiska mångfald används varje dag i kommunal, regional och nationell planering. Människors glädje, engagemang och kunskap omvandlas till praktisk nytta!
Resultaten från Artprojektets marina inventeringar har fått stor användning. Ny kunskap om organismgrupper och arter som normalt förbises i miljöövervakningen har byggts upp. Områden med höga naturvärden har uppmärksammats.
Museerna har en nyckelroll i Artprojektet. Göteborgs naturhistoriska museum har t.ex. tagit hand om och digitaliserat material från de marina inventeringarna, liksom äldre museimaterial. Vi kan nu se hur livet på havsbottnarna har förändrats sedan 1920- och 30-talen. När vi ska förvalta marina ekosystem är sådan kunskap oumbärlig. På liknande sätt har andra museer bidragit, inte minst Evolutionsmuseet i Uppsala som har mycket stora och välskötta samlingar. Dessa bidrag till kunskapsuppbyggnaden riskerar nu att bli ett minne blott – om utredarens förslag vinner genklang hos regeringen.
Majoriteten i miljö- och jordbruksutskottet vill att regeringen i stället för riksdagen ska besluta om Artprojektets budget. Eftersom Landsbygdsdepartementet gett tydliga signaler om att man vill skära bort en tredjedel av Artprojektet genom att strypa resurserna för folkbildning om arter och helt avveckla museidelen är vi nu djupt oroliga för framtiden.
Vi uppmanar politikerna att enas om fortsatt stöd till Svenska artprojektets alla delar: Nationalnyckeln, forskningen, inventeringarna och museiarbetet. Då kan vi se fram emot ytterligare ett decennium av förbättrad kunskap om våra arter – kunskap som kan säkra den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna!
Kjell Antonsson
ordförande, Entomologiska Föreningen Östergötland
Göran Nilson
professor, Göteborgs naturhistoriska museum, Västarvet
Anna Karlsson
marinbiolog, ArtDatabanken, SLU
Rikard Sundin
forskningssekreterare, ArtDatabanken, SLU
UNT 15/12 2012