EU:s byrå för grundläggande rättigheter (byrån) genomför årligen en rapport om situationen avseende grundläggande rättigheter i EU:s medlemsstater. Områden som särskilt uppmärksammas i årets rapport är frågor som rör den personliga integriteten, våld mot kvinnor, barnets rättigheter, situationen för flyktingar och utrikes födda samt hatbrott.
Trots att toleransen generellt ökar i Sverige pekar rapporten från byrån på problematiken kring hatbrott i Sverige. En särskild studie som just nu genomförs och som publiceras i oktober handlar om antisemitiskt våld, trakasserier och hatretorik.
Av de judiska personerna i Sverige som deltagit i studien anger fyra av fem att de undviker att bära religiösa symboler till exempel kippa eller Davidsstjärna. Det är den högsta siffran bland de länder som undersökts. Vidare anger var tredje intervjuad judisk person att de under de senaste fem åren utsatts för trakasserier av antisemitiskt slag. Var femte att det har skett det senaste året.
Vi vet också det finns diskriminering och fördomar mot Sveriges muslimer. Den som söker jobb och heter Mohammed kallas på färre anställningsintervjuer än den som heter Erik, även när meriterna är identiska. Och det finns muslimer i Sverige som i sin vardag möter rasismen och det rena hatet. På samma sätt drabbas många romer av diskriminering, fördomar och ibland hat liksom homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer).
Det som händer är inget som är isolerat till Sverige. I hela Europa går populistiska och främlingsfientliga partier framåt och de levererar dagligen förenklade budskap. Att peka ut muslimer, judar, romer eller hbt-personer som ansvariga för alla tänkbara samhällsproblem har blivit vardagsmat i flera länder i vår närhet. När en grupp pekats ut står nästa på tur. Accepterar vi att olika grupper beskrivs som problem blir förstås konsekvensen att en del människor går från ord till handling.
Främlingsfientliga och andra uppfattningar som står i strid med principen om alla människors lika värde, utgör ytterst en utmaning mot hela den värdegrund som bär upp en demokrati. Erfarenheterna visar att arbetet för mänskliga rättigheter, tolerans och öppenhet ständigt måste bedrivas . Den svenska regeringen genomför flera insatser i syfte att motverka främlingsfientlighet och liknande former av intolerans, bland annat ger regeringen stöd till utbildningssatsningar riktad till framför allt högstadielärare och annan skolpersonal i Malmö, med fokus på antisemitism och islamofobi.
Uppfattningar och åsikter som står i strid med principen om allas lika värde utgör ytterst också en utmaning mot hela den värdegrund som EU bygger på. Arbetet för lika rättigheter och möjligheter för alla EU-medborgare måste få förnyad styrka. De underlag och de rapporter som EU:s byrå för grundläggande rättigheter tar fram bidrar till att kunskapen ökar om problematiken och att insatserna därmed kan förbättras. En nyligen publicerad studie baserad på enkätsvar från 93 000 hbt-personer lyfte fram detta viktiga perspektiv – hur de behandlas runt om i Europa. Byrån, baserad i Wien, ger också på begäran råd till EU:s institutioner i lagstiftningsprocessen, och lyfter då fram de mänskliga rättigheterna också på den europeiska nivån.
Byråns årsrapport visar att Sverige har utmaningar, men rapporten beskriver också flera områden där Sverige det senaste året har tagit kliv i positiv riktning. Åtgärder som nämns är ett förbud mot tvångssterilisering vid könsbyte och den förbättrade tillgången till sjukvård för papperslösa i allmänhet och för barn i synnerhet. Papperslösa barn ges nu också lika rätt till utbildning, vilket innebär att Sverige lämnar den lilla grupp EU-länder som inte tillerkänt alla barn denna rättighet.
Vi som tror på Europatanken har ett särskilt ansvar att stå upp för ett öppet och tolerant EU där demokrati och mänskliga rättigheter försvaras. Respekt för unionens värden berör oss alla. Det handlar om Europas framtid. Dagens kränkningar av individens rättigheter kan bli morgondagens konflikter.
Morten Kjaerum
direktör för EU:s byrå för grundläggande rättigheter FRA
Fredrik Malmberg
oberoende ledamot i styrelsen för FRA, utnämnd av Sverige
Erik Ullenhag
integrationsminister, ansvarig för mänskliga rättigheter
UNT 27/6 2013