Rapporten drar slutsatsen att studiebidraget bör sänkas för bland annat humaniorastudenter. Det tycker Uppsala studentkår är ogenomtänkt.
Rapporten verkar ha tagits fram utan inblandning av aktörerna som främst berörs av den, nämligen högskolorna och studenterna. I stället bygger den mest på fri tolkning av godtyckligt utvald statistik.
Trots denna brist på kontextuell analys drar Svenskt Näringsliv alltså dessa grova slutsatser om studenternas inställning till sina studier och livet därefter. Men med så svagt underbyggda slutsatser och så stora brister i argumentationen kan man helt enkelt inte ta på allvar de åtgärder som rapporten föreslår för högskolan.
Det finns redan andra instanser som granskar utbildning på högskolenivå på ett bättre underbyggt sätt än Svenskt Näringsliv.
Vill Svenskt Näringsliv göra en användbar analys av studenternas situation kan de ta kontakt med någon av organisationer som företräder utbildningarna. Men det verkar inte som om Svenskt Näringsliv är intresserade av att göra en grundlig undersökning.
Påståendet att humanister inte lyckas att hitta kvalificerade jobb efter studierna stämmer inte. Det finns humanister inom alla tänkbara yrkesområden och en examen i exempelvis filosofi innebär inte att vederbörande examinerad student måste bli filosof. Snarare har flera delar av samhället behov av deras kompetens.
Alla vetenskapsområden, bland annat naturvetenskap och humaniora, är beroende av varandra, något Svensk Näringsliv talande nog inte har tagit med i kalkylerna.
Tvärvetenskap och flera olika perspektiv leder till ökad kvalitet på den högre utbildningen och föder ett kunskapssamhälle där individer är bättre rustade för oväntade utmaningar.
Utbildning har dessutom ett mervärde i sig som svårligen kan räknas om till kronor och ören, och som Svenskt Näringsliv därför inte heller tagit hänsyn till.
Livslångt lärande verkar även det vara ett främmande begrepp, trots att det kan vara avgörande för arbetsgivarna i en föränderlig verklighet att de anställda erövrar ny kunskap och kompetens. När Svenskt Näringsliv använder begreppet genomströmning på det sätt de gör i rapporten handlar det egentligen mer om likriktning av hela utbildningssektorn. Vår kunskapssyn handlar istället om att samhället tjänar på en bred representation av olika perspektiv för att hitta nya vägar framåt. Tanken om att alla borde bli civilingenjörer är den diametrala motsatsen.
För oss är det mycket oroväckande att en så stor och inflytelserik organisation som Svenskt Näringsliv inte besitter de intellektuella resurserna som krävs för att tänka ett steg längre när det gäller samhällsbyggnad och socioekonomisk utveckling.
Kanske borde de anställa några fler humanister?
Karin Nordlund
Ordförande Uppsala studentkår
Fatma Aksal
Vice ordförande med
utbildningspolitiskt ansvar
Uppsala studentkår
Lars Niska
Vice ordförande med studiesocialt ansvar
Uppsala studentkår
UNT 9/7 2011