SLUTREPLIK. Anders Morin avvisar i sitt svar 20/5 vår kritik på UNT Debatt 15/5 mot Svenskt Näringslivs behandling av rapporten Friskolorna räddare i nöden? Hur friskolor påverkar skolans resultat. Morins argument är att vi inte känner till de interna diskussionerna inom Svenskt Näringsliv kring tolkningen av de nya resultaten, som visar att den ursprungligen erhållna positiva effekten av fristående skola försvinner då hänsyn tas till kamrateffekter.
Morin utgår uppenbarligen i sitt resonemang från att resultaten från den ursprungliga analysen är korrekta. Detta skulle då kunna tänkas ursäkta varför man behöll artikeln på Svenskt Näringslivs hemsida trots de nya resultaten där effekten försvann.
Men det kan naturligtvis också förhålla sig så att resultaten från den ursprungliga analysen av någon anledning inte är pålitliga. Enligt denna analys hade friskolan en mycket starkt positiv effekt på elevernas resultat. Effekten på slutbetyget i årskurs 9 uppgick till inte mindre än 42 meritvärdespoäng. Tidigare forskning har visat på en liten fördel i resultat för friskolor som uppgår till ett fåtal meritvärdespoäng.
Svenskt Näringslivs skattning av friskoleeffekten är sålunda minst fem till tio gånger så stor som den som den annan forskning kommit fram till. I en mer absolut värdering motsvarar de 42 poängen den kunskapsinhämtning som sker under 1-1,5 skolår!
Den lilla resultatfördel som tidigare påvisats för friskolor kan möjligen förklaras av att kontrollen för elevsammansättningens effekter inte är perfekt, och av att betygssättning och provbedömning kan vara generösare på friskolor. Den stora resultatfördelen för friskolor som Svenskt Näringsliv finner framstår däremot som mycket svårförklarlig, i synnerhet som den strider mot den observerbara resultatutvecklingen i svensk skola. I den ursprungliga rapporten som fick ligga kvar på hemsidan läggs dock de minst sagt sensationella resultaten fram utan att de relateras till resultaten från annan forskning, och utan att några försök görs att teoretiskt förklara dem. Inte heller omgärdas resultaten med några starkare förbehåll.
Om en forskare finner resultat som kraftigt avviker från det som andra forskare funnit, är det normala att forskaren noggrant kontrollerar data och analysmetodik, för att se om det där finns något som kan förklara de avvikande resultaten. De ursprungliga analyserna gjordes med hjälp av en komplex analysmetod (”regressionsanalys med instrumentvariabler”) som kan vara mycket användbar när dess antaganden är uppfyllda.
Det är dock tveksamt om antagandena är uppfyllda i detta fall, och det är rimligt att tro att det är detta som orsakat de avvikande resultat som Svenskt Näringsliv presenterat i sin rapport.
Enligt Morins beskrivning har Svenskt Näringsliv avvisat de nya resultaten därför att de inte går att förklara, givet de ursprungliga resultaten. Detta sätt att tänka är dock främmande för forskare, där granskning av fakta och resultats hållbarhet är i fokus. Som vi visat ovan är de ursprungliga resultaten inte lättare att förstå. Svenskt Näringsliv verkar här snarare ha vägletts av den devis som sägs förekomma inom vissa arter av journalistik: ”Kolla inte fakta, för då spricker storyn”.
Arbetsgruppen Framtidens skola, Kungl Vetenskapsakademien
Bengt Gustafsson
Jan-Eric Gustafsson
Thors Hans Hansson
Sven-Olof Holmgren
Per Olof Hulth
Lena Kjellén
Per Kornhall
Dan Larhammar (ordf)
Britt Lindahl
Ulf Lindahl