Världen genomgår en tid av betydande förändringar som medför stora utrikespolitiska utmaningar för Sverige och EU.
Utvecklingen i nordöstra Europa går åt fel håll. Det finns starka skäl för att, i varierande grad, uttrycka oro för utvecklingen av demokrati och mänskliga rättigheter i så väl Ukraina, Ryssland som Vitryssland under det senaste året. Även utvecklingen i EU:s södra grannskap är svårförutsägbar. Det arabiska uppvaknandet skapar helt nya förutsättningar för demokrati och marknadsekonomi att slå rot i en region som tidigare framför allt präglats av politiskt förtryck och ekonomisk stagnation.
Samtidig ser vi hur Assadregimens förtryck mot den syriska befolkningen skapar enormt mänskligt lidande. Regionen utsätts för stora slitningar och sekteriskt våld. Det finns också skäl att oroas över att den ekonomiska utvecklingen i Nordafrika och Mellanöstern har försämrats som följd av den politiska turbulensen. Revolutioner för alltid med sig stora förväntningar, men det är en lång, krävande och komplicerad resa mot demokrati, mänskliga rättigheter och marknadsekonomi som ligger framför människorna i dessa länder. Sammantaget ställer detta också högre krav på ett aktivt agerande från EU:s sida. Särskilt som dessa länders vägval också påverkar Europas framtid.
EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform. Den största utmaningen på kort sikt för EU är att den ekonomiska krisen tar styrka och kraft från unionens utrikespolitiska handlingskraft. På längre sikt är den tydligaste omställningen i världen den snabba ekonomiska och politiska maktförskjutningen från Europa och Nordamerika till framför allt Asien, och i synnerhet Kina och Indien.
Alla tjänar på att välståndet ökar och att den ekonomiska utvecklingen förstärks på andra ställen i världen. Det skapar fantastiska möjligheter för entreprenörskap och handel som vi ska bejaka och ta fasta på. Samtidigt behöver vi slå vakt om att våra viktiga värderingar, som demokrati, mänskliga rättigheter och marknadsekonomi, fortsätter att spridas i världen. De länder som nu tar allt större plats på den internationella arenan måste visa att också de tar ansvar för de gemensamma utmaningar som världen står inför. Även de måste i allt högre grad lägga kraft på fattigdomsbekämpning, hållbar utveckling och arbete för internationell fred och säkerhet.
Omvärldsförändringarna ställer högre krav på EU:s roll i förhållande till resten av världen. För det första måste en stark gemensam europeisk röst i utrikespolitiken bygga på en stark ekonomisk utveckling och konkurrenskraft i unionen. EU:s medlemsländer måste föra en ekonomisk politik som både klarar av att lösa omedelbara kriser och dessutom tar ansvar för en långsiktig ekonomisk konkurrenskraft.
Det är nu som vårt gemensamma agerande bestämmer hur framtiden ska se ut. EU:s roll i världen påverkas framöver av vad länderna gör för att hämta sig från den ekonomiska krisen och vilka åtgärder som vidtas för att stärka medlemsländernas ekonomiska konkurrenskraft.
För det andra är det viktigt att vi värnar om ett öppet EU. Det handlar om ett EU som arbetar för mer frihandel och är villigt att öppna upp för fler medlemsländer. Utvidgningen har säkrat freden på den europeiska kontinenten och stärkt unionens ekonomiska konkurrenskraft.
För det tredje behöver vi ett starkare transatlantiskt samarbete för att vara bättre rustade inför de omställningar som vi ser i världen. Trots att Europa och USA av olika skäl för närvarande främst är inåtblickande behöver vi vitalisera samarbetet. Bland annat genom att upprätta ett Transatlantiskt frihandelsavtal (TAFTA), arbeta för att reformera de internationella institutionerna, verka för hållbar energiproduktion och hindra spridningen av massförstörelsevapen.
I tider av oro är det lätt att vända sig inåt. Det menar vi är ansvarslöst. De internationella utmaningarna är stora och komplexa. Därför behövs Sveriges engagemang i den politik som rör oss och vår omvärld.
Sofia Arkelsten
ordförande (M) riksdagens utrikesutskott
UNT 12/7 2012