Forskare uppmanar våra politiker att komma ut ur den svenska bubblan och se till vetenskapliga resultat. Friskolereformen verkar inte ha lett till bättre skolresultat, eller några generella fördelar för det svenska samhället som var tanken, utan snarare tvärtom. Visserligen kan enskilda individer tjäna på de privata skolorna men definitivt inte hela samhället. Samhället har blivit mer segregerat och ojämlikt. Det är skillnaden mellan svenska skolor som är mest oroande.
Det fria skolvalet infördes av en borgerlig regering i början av 90-talet liksom den skolpeng som skulle följa med eleven vilken skola eleven än valde. Då blev det fritt fram för alla föreningar eller företag att starta skolor. Skolan jämställdes med vilket företag som helst, skulle konkurrensutsättas och därmed producera en högkvalitativ utbildning. Hela skolsystemet skulle tjäna på reformen med högre kvalitet och bättre resultat som följd. Finansieringen var ordnad hur friskolan än fungerade. De flesta friskolorna har sedan dess drivits med vinstintresse och någon egentlig utvärdering har inte ägt rum.
Finland nämns numera som ett land som anses ha lyckats med sin skola. Såväl i matematik, naturvetenskap och läsförståelse ligger de finska eleverna i topp. Vad Finland gjort med sin skola är tvärtemot Sverige. Ingen friskolereform så långt ögat når, men höga akademiska krav på lärarna och stor frihet för dessa att utforma sin undervisning.
Hemligheten med "det finska skolundret" är jämlikheten mellan skolorna. Elever och föräldrar har inte kunnat välja bort skolor eller välja till några friskolor. Det senaste exemplet i Uppsala, Sävjaskolan, är en följd av systemfelet med friskolor, inte att Sävjaskolan i sig är en dålig skola. Dränaget på drivna och drivande elever skapar ”skolghetton”och enorma skillnader mellan skolorna. Helhetligt i landet så sjunker skolresultaten. Arbetsmiljön och skolarbetet blir sämre i de bortvalda skolorna medan de skolor de drivna eleverna sökt sig till belastas av rättningsarbete och dokumentation för lärarna.
Eleverna stressas av omöjligheten att veta att man väljer rätt. Ingen vinner på det fria skolvalet och den likvärdiga skolan är stendöd.
Lärarnas situation försämras på flera sätt genom fria val och skolpeng. Varje elev är värd en påse pengar vilket kan hindra lärare att ingripa eller fostra. Det kan ju gå så illa att en förälder reagerar och väljer bort skolan. En utpressningssituation alltså för att inte tala om all tid och pengar som går åt till att marknadsföra den egna skolan. Lärarnas arbetsvillkor är A och O för att kunna åstadkomma en förbättring av den svenska skolan. Både den bortvalda och den f n populära skolan skapar stress på olika sätt.
För några veckor sedan samlades forskareliten, när det gäller fria skolval, på Internationella Kungliga Vetenskapsakademin i Stockholm för att redovisa studier av marknadsprinciper inom skolsystem. Trots inbjudan fanns inga politiker på plats.
För att höra forskarna på Kungliga vetenskapsakademin 20 mars behöver man dock bara ladda ner SR:s App och lyssna på P2 i Vetandets värld. Återkom gärna med din analys. Lärare och elever i den svenska skolan är värda något bättre än dagens hetsjakt.
Anders Gentzel
lärare och rektor
sedan 1960-talet
UNT 11/4