Våren är här och då smälter en del av orsakerna till att tågen är försenade bort. Tillvaron blir lite lättare för tiotusentals resenärer runtom i landet. Inte minst kan pendlarna på sträckan Uppsala-Stockholm känna större tillförsikt när det gäller att komma fram i tid.
De grundläggande problemen består dock. Stor enighet råder om att vi i Sverige behöver investera mycket pengar i banor, utrustning och underhåll. Nya spår ger plats för fler tåg och bättre möjligheter att hålla tidtabellen.
Men det finns också andra vägar att skapa bättre punktlighet och kapacitet som ibland kommer bort i debatten. Innovation är ett exempel. Teknisk utveckling kan bidra starkt till en punktligare järnväg genom bekvämare, pålitligare och snabbare tåg.
Märkligt nog får järnvägsforskningen nästan inga statliga anslag. Medan nya lastbilar och andra vägfordon får mer än 900 miljoner kronor årligen i stöd från forskningsmyndigheten Vinnova plus andra statliga anslag får järnvägen några tiotals miljoner. Regeringens forskningsproposition i höstas gav inte en krona till järnvägen och det framgångsrika och internationellt uppmärksammade Gröna Tåget-programmet löpte ut 2012. Det nya Forum för Innovation inom Transportsektorn har små resurser som dessutom ska fördelas på alla transportslag.
Den svenska järnvägsindustrin sysselsätter 10 000 personer i ett antal företag från Luleå i norr till Landskrona i söder. Här finns mycket expertkompetens som kan användas både inom svensk järnväg och på världsmarknaden. Branschen har en central roll för att möta klimatutmaningarna, men här i Sverige får den alltså klara sig i stort sett helt på egen hand.
Mot den bakgrunden går nu vi på Bombardier, med 2 500 medarbetare inom forskning, utveckling och produktion i vår svenska verksamhet, in med stöd till KTH:s enhet för järnvägsforskning tillsammans med Trafikverket, SL, SJ och konsultföretagen Interfleet och Vectura. Vi ser också fram mot att fördjupa samarbetet med andra universitet för att säkra vår framtida kompetensförsörjning. I dag är det bara ett fåtal svenska studenter som utbildar sig för en karriär inom järnvägssektorn, trots mycket goda framtidsutsikter.
Vi gör den här satsningen för att vi ser en lovande framtid för avancerad järnvägsteknik i Sverige. Gröna Tåget visade hur forskning, myndigheter, industri och konsultföretag i ett nära samarbete och på kort tid kunde ta fram nya tåg som både är miljövänligare och gör det lättare att hålla tidtabell. Gröna Tåget-konceptet ger bekvämare resor, belastar spår och kontaktledningar mindre och accelererar och bromsar snabbare. Sådana tåg är lättare att kliva av och på, håller högre fart och river inte ner kontaktledningen.
SJ:s nya snabbtåg förenar beprövad teknik och nya lösningar från Gröna Tåget-projektet och de klarade den gångna vintern bra. Det gjorde också tunnelbanan i Stockholm och när vi utvecklar vår plattform för nya tunnelbanetåg för världsmarknaden så gör vi det utifrån de erfarenheterna.
Punktlighet beror på en mängd olika faktorer. En stor del av debatten verkar handla om vilka problemen är och hur ansvaret ska fördelas. Men väl så viktigt är hur lösningarna kan se ut. En sådan lösning är större insatser inom innovation och teknisk utveckling. Järnvägen är värd det.
Klas Wåhlberg
vd, Bombardier Transportation Sweden och tidigare vd för Upplands Lokaltrafik
UNT 7/3 2013