Det har stormat kring Tintin den senaste tiden. Att svenska kulturarbetare får för sig att rensa ut böcker och serier från bibliotek bevisar hur lätt det är att tappa respekten för demokrati och yttrandefrihet.
Seriehjälten Tintins tidiga äventyr är fantastiska skildringar över hur man i Västeuropa uppfattade fjärran kulturer och länder vid tiden då äventyren skrevs. Hergés satiriska, politiska referenser och levande bilder folkbildade en hel generation. Albumet Blå Lotus utspelas i Kina under 1930-talet och är en frän kritik av den japanska imperialismen som då plågade landet. Hergés eget favoritalbum sägs dock ha varit Tintin i Tibet, skrivet i svallvågorna av Kinas ockupation av Tibet i slutet av 50-talet.
Inte så långt från Hergés gamla studio på Avenue Louise i Bryssel där Tintin i Tibet tecknades, ligger Place du Luxembourg, mitt framför Europarlamentet. Här demonstrerar ofta en grupp tibetaner. På plakat kan man läsa: ”Justice for Tibet”, ”Free Tibet”, ”We demand religious freedom.” Förbipasserande får ett upprop i handen.
Vem av oss känner inte till Kinas brutalitet och diktatoriska förmynderi vis à vis Tibet? Likväl är det ganska tyst om hur tibetaner förföljs, hunsas och förnedras.
Landet Tibet formades och enades under en kung redan under 600-talet. Århundradena gick och tider av självständighet varvades med invasioner av regionala stormakter. Kina tog helt över makten 1959, och tvingade Dalai Lama fly till fots från Lhasa till Indien. Där grundades en exilregering och ett tibetanskt exilsamhälle. I exilen lever drömmen om ett fritt Tibet. Frågan är dock hur länge drömmen kan leva vidare: Kinas kommunistiska politik och omvärldens tystnad gör det svårt att vara optimist.
Just nu behandlar vi i Europaparlamentets utrikesutskott ett betänkande om Kina. Som ledamot i utskottet har jag lagt ett ändringsförslag om att Kina måste respektera det tibetanska folkets fria val av vem som ska styra deras land.
Det är verkligen inte för mycket begärt att EU, som står för demokrati och frihet, gör detta världen över. Handeln med Kina är viktig men får inte tränga undan arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter. Den ekonomiska aspekten lyfts i och för sig ständigt fram när relationerna till den asiatiska jätten diskuteras. Men prioriteringarna måste vara demokrati och mänskliga rättigheter.
Har varje folk rätt till sitt eget territorium, sin kultur och sitt självbestämmande? Flera gånger har FN:s generalförsamling antagit resolutioner om människorättsbrott i Tibet, inklusive brott mot rätten till självbestämmande.
Dessa resolutioner har sin grund såväl i FN-stadgan som i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Det påvisades att ockupationsmakten brutit mot 16 av artiklarna i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
Praxis som råder inom internationell rätt när man tar ställning till frågan om ett lands självständighet är att det ska finnas ett territorium med ett folk och en regering. Uppfyllde inte Tibet dessa villkor när Kina invaderade landet? Den svenska regeringen säger i dag att man inte ifrågasätter Kinas suveränitet över Tibet. Man hänvisar till att Kina har haft effektiv kontroll över Tibet under så pass lång tid – trots att internationell rätt inte erkänner våld eller hot om våld som ett medel att tillägna sig territorium.
När Tintin i Tibet skulle publiceras i Kina försökte de kommunistiska myndigheterna titulera albumet Tintin i Kinas Tibet. Hergé och hans förläggare protesterade och titeln ändrades tillbaka till den ursprungliga. Principfast av Hergé. Albumet är dock tyvärr lika svårt att få tag på i Kina som det är att hitta principfasta politiska skrivningar om Kinas illdåd i Tibet.
2006 blev Tintin den första fiktiva karaktär som tilldelades Dalai Lamas ”Truth of Light award”. Förhoppningsvis finns även principfasta politiker med bland kandidaterna för detta pris i framtiden: för visst är det lite oroväckande om en av de personer som anses göra mest för Tibet är en seriefigur?
Alf Svensson
Europaparlamentariker för Kristdemokraterna
UNT 24/10 2012