Frågan om köttskatt lyftes tidigare i år av Jordbruksverket i rapporten Hållbar köttkonsumtion. Naturvårdsverket föreslår också att en differentierad klimatskatt på kött utreds, i rapporten Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050.
Köttkonsumtionen står globalt för 18-25 procent av världens utsläpp av växthusgaser enligt FN:s rapport Outlook 2012. Andelen beräknas öka då köttkonsumtionen bedöms fördubblas till 2050.
Den skenande svenska köttkonsumtionen beror delvis på lägre köttpriser till följd av Sverige valt att ingå i EU:s gemensamma jordbrukspolitik. En procent skatt på kött kan leda till ungefär en procent minskad köttkonsumtion. Sverige har full frihet att införa köttskatt eftersom konsumtionsskatter fortfarande beslutas på nationell nivå. De bevisar den tidigare danska skatten på mättat, i huvudsak animaliskt, fett som EU godkände.
Många hävdar att Sverige först borde avveckla de stora subventioner jordbruket och köttindustrin får. Men det har inte helt med saken att göra eftersom subventionerna främst styr var i världen produktionen sker och i mindre utsträckning priset och därmed storleken på köttkonsumtionen. Dessutom är frågan om subventioner död eftersom EU:s jordbruksbudget redan är fastställd fram till år 2020. Kostnaden för subventionerna är dock fantasibeloppet 500 miljarder kronor per år, eller 40 procent av EU:s totala budget, och en köttskatt skulle kunna kompensera för detta gigantiska slöseri med skattepengar.
Den skenande köttkonsumtionen är en huvudorsak till kväveövergödningen av Östersjön. Mellan 70 till 80 procent av det som odlas i Sverige blir foder åt djur. Närmare 85 procent av Europas kväveförbrukning går till grödor i djurfoder enligt rapporten European Nitrogen Assessment, Sources, E?ects and Policy Perspectives. Totalt har 200 experter från 21 länder bidragit till denna 800-sidor långa redogörelse. Forskarna uppskattar den årliga miljökostnaden till mellan 70 och 320 miljoner euro.
Varje dag dör ungefär 100 000 människor av hunger eller dess konsekvenser. Den ökade köttkonsumtionen skapar en ökad efterfrågan på foder och därmed på jordbruksmark. Jordbruksmarken är en allt mer begränsad naturresurs. Djurhållningen upptar redan i dag 70 procent av världens jordbruksmark och nära en tredjedel av jordens isfria landyta enligt FN:s rapport Livestock’s Long Shadow. Detta allvarliga miljömissbruk leder till högre matpriser vilket göder världshungern.
Grundtanken bakom förslaget att införa en köttskatt är visionen om en marknad där handel sker på lika villkor för att göra världen bättre. För att handeln skall kunna ske utan negativa yttre effekter måste alla miljökostnader prissättas lika. Det förutsätter en rejäl köttskatt som utformas enligt samma principer som bensinskatten som består av koldioxidskatt och energiskatt.
Toivo Jokkala
Jonas Norberg
Svensk mat- och miljöinformation
UNT 5/7 2013