Tunisien behöver stöd

Tunisien är den arabiska vårens enda framgångsexempel. Men landets demokratisering behöver internationellt stöd, skriver Birgitta Ohlsson, utrikespolitisk talesperson (L).

Birgitta Ohlsson.

Birgitta Ohlsson.

Foto: ANNIKA AF KLERCKER / TT

Uppsala2016-09-18 00:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Liberalerna välkomnar att regeringen meddelat att man frigör mer pengar till biståndet. I en tuff situation har biståndspengar behövt användas till flyktingmottagandet på hemmaplan.

Men jag och Liberalerna har hela tiden varit tydliga med att regeringens avräkningar måste trappas ned så fort trycket på mottagningssystemet minskar. Nu har så skett. Därför är det bra att medlen också återförs till biståndsverksamhet. Det krävs för att Sverige ska kunna bidra till ett bättre liv för människor som lever i förtryck och fattigdom.

Vi anser att det är av särskilt stor vikt att den goda utvecklingen i bräckliga demokratier bejakas och stöds – speciellt i en tid då demokratin backar globalt för tionde året i rad. Det ska löna sig att genomföra liberaliseringar och goda reformer.

Medierapporteringen från Mellanöstern har varit nedslående alltsedan den där decemberdagen 2010, när en ung tunisisk man i protest mot förtryck och orättvisor tände eld på sig själv. Det var i Tunisien som den arabiska våren började, och snart sex år senare är Tunisien också det enda arabland som förändrats efter revolutionen. I landet pågår en bräcklig demokratisering – ett sällsynt ljust exempel.

Den unga befolkningen är trött på krig och interna stridigheter och längtar efter frihet. Det finns över 100 partier, läskunnigheten är hög och ekonomin regionens mest välutvecklade. Under 2015 gick landet från att vara ”delvis fritt” till ”fritt” enligt Freedom House rankning. Man har antagit världens mest feministiska konstitution och genomfört öppna och fria val.

Men trots framgångar finns det alltid en risk att fragila länder som demokratiseras tippar tillbaka in i auktoritärt mörker. Trots att levnadsstandarden är högre än i de mer befolkade grannländerna är Tunisien det land varifrån flest människor reser för att ansluta sig till Daesh.

Precis som i svenska förorter undrar förtvivlade föräldrar i Tunisien hur de ska kunna stoppa sina söner och döttrar från att ge sig av på mördarresor till Irak, Syrien och Libyen.

Landet är mycket hårt drabbat av terroristernas attentat, vilket hotar att undergräva de liberala framstegen. När islamistiska fundamentalister får fotfäste är det alltid kvinnor som drabbas allra hårdast, och hotet mot homosexuella flödar aldrig lika fritt som då. Freedom House anger att säkerhetsproblem är en av Tunisiens stora utmaningar. När den nya premiärministern, Youssef Chahed, tillträdde häromveckan pekade han på att landets problem framförallt består i terrorismen.

Tunisien är det enda ljusa exemplet i ett alltmer frihetsinskränkt Mellanöstern – det enda landet som lyckats komma ut på andra sidan av den tunnel som var den arabiska våren.

Därför är det också ett särskilt viktigt slagfält mellan traditionalistiska extremister och frihetstörstande, liberaler och feminister. Extremister ska inte stå oemotsagda när de försöker att skrämma bort demokrater från Tunisien. Revolutionen får inte ha varit förgäves. Liberalerna vill nu att Sverige ökar stödet till det demokratiserande landet, i dess kamp mot den tilltagande radikaliseringen.

Efter OECD DAC:s uppdatering av de så kallade DAC-reglerna i februari 2016, är det nu möjligt att använda biståndsmedel för förebyggande arbete mot våldsam extremism. Vi i Liberalerna välkomnar denna förändring. Den moderna terrorismen är gränslös: Rekrytering kan ske i ett land, attentat utföras i ett annat, och basen etableras i ett tredje.

Europa är, som vi sorgligt nog vet, inte fredat från mördarna i Daesh. Därför är extremismbekämpning i andra regioner i allra högsta grad något som angår oss. Dessutom tror vi att vi kan lära av varandra.

DAC anger ett antal aktiviteter som faller inom ramen för godkända åtgärder. Det kan bestå i exempelvis utbildning, forskning, stöd till civilsamhället och stöd till rättsstaten. I vår höstbudget har vi valt att fördubbla stödet till Tunisien från dagens 31 miljoner kronor till 62 miljoner kronor. Tunisien bör vara ett pilotfall för strategin, som sedan kan byggas ut och appliceras på alla länder där en bräcklig demokratiseringsprocess hotas av extremisters hat.

Birgitta Ohlsson

Utrikespolitisk talesperson (L)

Läs mer om