Tveksamma skolförslag

Svenskt Näringsliv verkar inte veta hur verkligheten för lärare och elever ser ut, skriver Patrik Rydell i en replik till Tobias Krantz och Johan Olsson.

Uppsala2012-04-08 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

REPLIK. Svenskt Näringsliv talar om hur den svenska skolan ska bli världsledande (UNT 31/3). Artikeln skriven av Tobias Krantz och Johan Olsson väcker farhågor. Svenskt Näringsliv verkar inte ha gjort en grundlig analys trots att näringslivet är en viktig intressent och skulle kunna bidra med kunskap och erfarenheter när det gäller skolan.

Rektor ska hellre ses som pedagogisk ledare och inte som administrativ ledare, anser de. Rektorerna ska ju redan i dag fungera som pedagogiska ledare men har svårt att klara det uppdraget. Vad beror det på? Har de rätt kompetens? Har rektorerna för många uppgifter? Hur tycker Svenskt Näringsliv att ledningsfunktionen på skolorna ska struktureras och utvecklas? Med vilka resurser? Organisationen borde ha värdefulla synpunkter som har så mycken erfarenhet av att leda verksamheter.

Friskolereformen har inte lett till bättre skolresultat, men Krantz och Olsson anser ändå att den är en succé. Hur frågar man sig. Som friskolesystemet har utvecklats är det inte oproblematiskt. Det kan inte heller Svenskt Näringsliv tycka om man byter perspektiv och ser på situationen ur ett samhällsperspektiv.

Mer kontroll är valfrihetens pris. Skolinspektionen växer. Mer kontroll och rapportering leder till att lärarna får allt mindre tid till undervisning. I Finland åtnjuter lärarna förtroende och respekt. Det är uppenbarligen mer konstruktivt.

Duktiga lärare ska ha mer betalt, det gör läraryrket mer lockande enligt Krantz och Olsson som kanske inte förstår att studenterna ser på ingångslönerna när de jämför olika yrken och deras framtidsutsikter. Det är intressantare än begränsade individuella lönelyft. Utbildning är lagarbete, inte en arena för stjärnpedagoger. Genomgående hög kvalitet är en bra skolas kännetecken. Samverkan stärker en god lärmiljö, knappast konkurrens.

Eleverna tycks bortglömda i diskussionen. Dagens elever lär sig inte lika mycket som förr. Hur ser deras prioriteringar och livsstil ut? De har en egen agenda. De måste vara med och utveckla skolan om den ska bli världsledande. Tror Svenskt Näringsliv något annat?

Patrik Rydell

UNT 8/4 2012

Läs mer om