âByggboom i Upplandâ signalerar UNT i februarinumret av tidningen UppgĂ„ng.âSĂ„ ska vi vĂ€xa i osannolik takt.â Uppsala kommun och Uppsala-Stockholmsregionen vĂ€ntas enligt lĂ€nsstyrelsens prognos fĂ„ en snabb befolkningstillvĂ€xt under de kommande decennierna.
Landshövding Peter Egardt har tillsammans med lĂ€nets finanskommunalrĂ„d undertecknat en avsiktsförklaring med mĂ„let att det skall byggas 25â000 lĂ€genheter i Uppsala lĂ€n pĂ„ fem Ă„r varav Uppsala enligt Fredrik Ahlstedt (M) svarar för minst 2â500 lĂ€genheter per Ă„r de nĂ€rmaste Ă„ren. Peter Egardt har i flera sammanhang ocksĂ„ talat om att Uppsala nu kan fĂ„ upp till 100â000 nya invĂ„nare pĂ„ cirka 20 Ă„r.
PÄ tvÄ decennier skulle hÀrmed Uppsala kommun bli avsevÀrt större genom att uppnÄ Malmös nuvarande storlek!
För Uppsala innebÀr detta att det skulle kunna komma att byggas dubbelt sÄ mÄnga lÀgenheter per Är jÀmfört med de senaste decennierna. Detta trots att Uppsala enligt Boverket under lÄng tid varit en av de kommuner i Sverige som byggt flest lÀgenheter per invÄnare. Det betyder i praktiken ett hÄrt tryck pÄ Uppsalas byggbara omrÄden och pÄ omvandling av befintliga stadsdelar.
NĂ€r Ăstra Sala Backe, UllerĂ„ker, Rosendal och omrĂ„det vid Ultuna enligt gĂ€llande översiktsplan byggts ut Ă„terstĂ„r för nybebyggelse, enligt ansvarig förvaltningschef i kommunen, Bengt AndrĂ©n, ingen mark utan nĂ„gra andra konkurrerande intressen.
En befolkningsutveckling enligt ovanstĂ„ende prognos skulle kraftigt avvika frĂ„n den berĂ€knade i gĂ€llande översiktplan för Uppsala, ĂP 2010, som anger mindre Ă€n hĂ€lften sĂ„ stor expansion av befolkningen, med 40â000 nya invĂ„nare till Ă„r 2030. Ăversiktsplanen har Ă€ven i flera andra avseenden redan blivit överspelad, till exempel nĂ€r det gĂ€ller det angivna behovet av en stadsdelspark i nordvĂ€stra staden, i detaljplan för kvarteret Seminariet, genom höghus pĂ„ flera stĂ€llen som konkurrerar med den klassiska siluetten, och i pĂ„gĂ„ende utbyggnad pĂ„ vĂ€rdefull Ă„kermark med mera.
Uppsalaborna vĂ€rnar sedan lĂ€nge pĂ„ flera sĂ€tt om sin stads framgĂ„ngsrika identitet â dess stadsmiljö, natur- och kulturmiljö, offentliga platser och utblickarna frĂ„n den omgivande slĂ€tten. Det Ă€r synpunkter frĂ„n en engagerad allmĂ€nhet som inte sĂ€llan beskrivs som nĂ„got som komplicerar och förlĂ€nger planprocessen, leder till fördyringar, ja till och med beskrivs som sĂ€rintressen.
För en internationellt och nationellt vÀlkÀnd kunskapsstad med tvÄ universitet, en kulturstad, borde det i stÀllet betraktas som en tillgÄng. Att förstÄ medborgarnas livsmönster och ta vara pÄ deras engagemang för stadsutvecklingen Àr i sjÀlva verket sÄvÀl tillitsskapande och nödvÀndigt för att uppnÄ en lÄngsiktig attraktivitet och kvalitet i stadsmiljön.
Att vÀrna om en god stadsmiljö och vÄrda Uppsalas sÀrprÀgel Àr ocksÄ ÀndamÄlet för FVU: s verksamhet. Föreningen VÄrda Uppsala (FVU) presenterade i samband med sitt 50-Ärsjubileum Är 2011 à tta principer för en god stadsmiljö, förslag till utgÄngspunkter för en fortsatt hÄllbar stadsutveckling i Uppsala, som bland annat presenterades i UNT. (Se principerna pÄ www.vardauppsala.se).
För att minska bebyggelsetrycket pÄ staden föreslÄs i en av de aktuella principerna till exempel att kommunen bör satsa pÄ att bygga ut de mindre tÀtorterna runt Uppsala, sÀrskilt orter i goda kollektivtrafiklÀgen. HÀrigenom skulle mÄnga av dessa orter kunna fÄ ett allsidigt utbud av bostÀder, arbetsplatser, service och mötesplatser som bas för ortens stadsliv.
Efter genomförda seminarier om principerna med Uppsalabor, byggföretag, konsulter samt tjÀnstemÀn och förtroendemÀn i kommunen kan FVU konstatera att det i huvudsak rÄder samsyn om vÀsentliga kvaliteter som bör rÄda i Uppsalas fortsatta utveckling. Hur kan man nu gÄ vidare utifrÄn bland annat dessa principer?
Det kan bland annat uppnÄs genom att man i den fortsatta planeringen analyserar och, i samrÄd med ortsborna, tar vara pÄ och förÀdlar stads- och kommundelarnas unika karaktÀr. Med vÀl utformade nytillskott kan till och med kvaliteterna i befintliga stadsmiljöer förstÀrkas och utvecklas!
Det Ă€r positivt att Uppsala vĂ€xer. FrĂ„gan Ă€r vilken beredskap Uppsala har för angiven ytterligare tillvĂ€xt? Hur pĂ„verkas stadsmiljön av högre tĂ€thet och högre hus? Kan stadens vĂ€rdefulla grönomrĂ„den och grönstrĂ„k bevaras och utvecklas? Vad hĂ€nder med Uppsalas kulturmiljöer av riksintresse? Hur ska kollektivtrafiken ges tillrĂ€cklig kapacitet? Vilken roll kommer Uppsalas landsbygd att spela som âbostadsortâ med drygt 50â000 invĂ„nare och som plats för rekreation och olika nĂ€ringar? Var och hur kan denna kraftiga expansion bĂ€st ske och hur den kan genomföras pĂ„ ett hĂ„llbart sĂ€tt utan att skada stadens unika sĂ€rart?
Att leda den lÄngsiktiga utvecklingen av staden och omgivande landsbygd Àr kommunens viktiga uppgift: det kan aldrig vara en uppgift för staten eller marknadens aktörer.
Om den kraftiga tillvÀxten enligt avsiktsförklaringen realiseras i Uppsala bör kommunen snarast se till att en ny framtidsvision tas fram, gÀrna i flera alternativ, som kan analyseras, diskuteras och förankras i en bred demokratisk process. Med en sÄdan vÀl genomarbetad vision som grund, och med regionala utblickar, kan Uppsala med god framförhÄllning och i samverkan med landstinget och omgivande kommuner planera för kloka framtidssatsningar/-investeringar och pÄ sÄ sÀtt stÀrka Uppsalas lokala och regionala roll och funktion.
Aalborgs kommun i Danmark (cirka 200â000 invĂ„nare) och UmeĂ„ kommun (cirka 120â000 invĂ„nare) kan bland andra kommuner tjĂ€na som inspiration i denna process. Aalborgs föredömliga arbete finns sedan flera Ă„r manifesterat i de sĂ„ kallade AalborgsĂ„tagandena som nĂ„gra kommuner i Sverige och i övriga Europa anslutit sig till, bland annat UmeĂ„ kommun. Innebörden Ă€r en ansvarsfull lĂ„ngsiktig stadsplanering och stadsbyggnad som formas i en fördjupad diaÂlog. BĂ„da stĂ€derna har blivit rikligt belönade och pĂ„ annat sĂ€tt uppmĂ€rksammade för sina planeringsinsatser. Nu har Uppsala bollen!
För Föreningen VÄrda Uppsala
Sten Ă
ke Bylund
styrelseledamot
UNT 24/3 2013