Uppsala kommun växer. Vi har passerat 200 000-strecket. Det är fantastiskt att så många människor vill bo och leva i vår stad. Även antalet turister och andra som vill upptäcka och lära sig mer om Uppsala ökar. Det gynnar inte minst näringslivet. Det finns mycket att vara stolt över när det gäller vår stadsmiljö men kommunen måste fortsätta förbättras och utvecklas.
Vi vill bidra till att Uppsala fortsätter att utvecklas på ett attraktivt sätt och möjliggöra för fler att leva urbant, modernt och hållbart. Köpenhamn är en stad som kan tjäna som inspiration i det arbetet. Danmarks huvudstad har hittat en framgångsrik form för stadsutveckling som bidragit till att man har uppfört byggnader som gett internationell lyskraft. Det rör sig inte bara om prestigebyggen såsom Konserthuset och Kongelige teatern, utan också om bostadshus som Bjerget och andra moderna, urbana stadsdelar. Konceptet bygger på en aktiv arkitekturpolitik med ett gemensamt beslutat styrdokument som tydliggör både för medborgare och för byggherrar hur kommunen ser på stadsutveckling och nybyggnation.
Ett viktigt inslag i Köpenhamns framgångsrika arkitekturpolitik är att man betonar vikten av att nya områden och byggnader utformas i konkurrens där arkitektbyråer, stora som små, nationella som internationella, unga som äldre, får vara med och tävla om utformningen av nya miljöer.
Ett andra inslag i arkitekturpolitiken är att staden ska lära av sina misstag. Arkitekturpolitiken kräver därför att nybyggda områden och byggnader systematiskt utvärderas.
Ett tredje inslag i arkitekturpolitiken är att öka den folkliga förankringen när nya områden planeras, bland annat genom att bjuda in invånarna till diskussioner, workshops, stadsvandringar med mera i ett tidigt skede inför förändringar i stadsutvecklingen. Om människor tidigt informeras så att de slipper bli tagna på sängen av ett stort byggprojekt ökar också förutsättningarna för en konstruktiv och kvalificerad dialog om stadsutvecklingen.
Vår utgångspunkt är att vi ska värna om Uppsalas egenart – staden på slätten med domkyrkan och slottet som särskilt utmärker sig i siluetten. Men Uppsala får heller inte bli musealt. Kraften i både bevarande och förnyande ska tillvaratas. Här ska både äldre invånare och nytillkomna invånare känna sig hemma och uppleva att de är delaktiga i stadens utveckling.
Därför vill vi att Uppsala kommun tar ett fastare grepp om stadsutvecklingen.
I en gemensam motion till kommunfullmäktige föreslår vi, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, att en sammanhållen arkitekturpolitik med tydliga mål och riktlinjer för Uppsalas stadsutveckling ska slås fast i brett samråd med kommuninvånarna. Det ska inte råda något tvivel om Uppsalas höga ambitionern vad det gäller arkitektur och en hållbar stadsutveckling.
En arkitekturpolitik för Uppsala får gärna hämta inspiration från Köpenhamn. Ett ökat inslag av arkitekttävlingar kan vara ett sätt att få en större variation i byggandet. Nya större byggnader och bostadsområden skulle kunna bli föremål för en utvärdering som sedan ligger till grund för kommande byggprojekt.
Tydligare riktlinjer för hållbart byggande och energieffektiva bostäder borde även utgöra viktiga inslag i arkitekturpolitiken. Kommunen bör även hitta nya metoder för att bättre förankra och öka kunskapen om stadsutvecklingen bland Uppsalaborna.
Vi är övertygade om att fler delar vår uppfattning om att kvalitet, skönhet och hållbarhet ska vara de överordnade värdena i byggandet. Uppsalas kulturhistoria och de estetiska kvaliteter som utgör stadens själ ska värnas när vi utvecklar Uppsala. Vi vill att Uppsalaborna ska kunna känna sig trygga i att kommunen samtidigt som man främjar nytänkande och god arkitektur också ständigt ser till att lära av misstagen.
Vi hoppas nu på en bred debatt om stadsutvecklingen i Uppsala. Fler partier är givetvis välkomna att ansluta sig till Socialdemokraternas och Miljöpartiets förslag om en arkitekturpolitik för Uppsala.
Marlene Burwick
kommunalråd (S)
Maria Gardfjell
kommunalråd (MP)
Erik Pelling
kommunalråd (S)
Johan Lundqvist
ledamot (MP) i kommunstyrelsen
UNT 29/11 2011