När den nya hyreslagen infördes tog man bort principen om självkostnad, det vill säga principen att vi skulle betala hyra efter vad byggenskap, drift och underhåll kostar. Istället fick vi klausulen om att de allmännyttiga bostadsföretagen ska drivas lönsamt, enligt affärsmässiga principer. Det gick Hyresgästföreningen med på för att få behålla bruksvärdeshyrorna. Nu frågar vi oss vad som egentligen är skillnaden mellan bruksvärde och marknadsvärde.
Lönsamhet kan också vara en indirekt konsekvens av en åtgärd, när det på sikt skapas värde för både ägare och hyresgäster. SABO (de allmännyttiga bostadsbolagens samorganisation) tolkade själv lagen på det viset vid ett seminarium 2011. Borde vi då inte använda vår allmännytta i ansträngningarna att ställa om energisystemen och bidra till det nödvändiga: att rädda klimatet?
Det talas väldigt lite om behovet av miljömässigt hållbar renovering och byggenskap. Här förutsätts bara att de energilösningar som på sikt är lönsamma ska betalas nu, av hyresgästerna. En bråkdel av den energi solen strålar ut kan täcka hela jordens energibehov, men det vi nyttjar är en bråkdel av den bråkdelen – ändå har Sverige enligt forskare vid Ångströmlaboratoriet lika goda förutsättningar att ta tillvara solkraften som Sydtyskland (ingen skillnad på solinstrålningen i Sundsvall och München).
Uppsalahem justerar värmesystemen vid renoveringarna och har börjat planera in solenergi i enstaka nybyggen. Det är bra. Men det är för lite, det går för långsamt. Och vem ska ha råd att bo där? Investeringar i solcellspaneler betalar sig inom 7-10 år och producerar sedan i minst 30 år till, i stort sett utan underhåll. Kommer Uppsalahem att sänka hyrorna när investeringen är betald?
Eller kommer man att fortsätta räkna upp hyrorna från den nivå man satte sju år tidigare? Då höjer man ju fastigheternas värde åt fastighetsägarna och samhället med hyresgästernas pengar – för att hyresgästerna sedan ska få betala en gång till och en gång till! För vad är det som är samhällsnyttigt och på sikt lönsamt för fastighetsägarna? Och som borde vara det för hyresgästerna? Givetvis investeringar i smarta energilösningar.
Vem frågar oss hyresgäster om vi har några idéer om hur vi ska få miljömässigt hållbara hus? Vem ställer det mot glasade balkonger, helkaklade badrum (som ger en falsk känsla av att vi är skyddade mot mögelangrepp), mot parkett i kök, hall och sovrum, mot öppna planlösningar som gör bostaden mindre användbar för flerpersonshushåll?
Det går faktiskt (lyssna till exempel på professorn i fastighetsekonomi Hans Lind) att byta stammar och renovera badrum utan att ta ut en jättestor hyreshöjning. Och det går att investera i energilösningar som är lönsamma på sikt. Uppsalahem är inte något fattigt bolag.
Många är de hus från miljonprogrammets dagar som måste stamrenoveras, men enbart stamrenoveringen höjer inte bruksvärdet (och därmed hyrorna). Därför tar man till de ofta onödiga åtgärder som höjer både marknads- och bruksvärdet. Istället borde man förstås satsa på energimässig hållbarhet. Visst behövs det investeringskapital, men det kan inte vara enbart kommunens och bostadsbolagets sak, även om bolaget är rikt. Snart måste staten bestämma sig för om man vill nå de uppsatta miljömålen. Och bostäderna står för en tredjedel av vår slutliga energianvändning. Här finns massor att hämta. Tusentals tak att sätta solpaneler på bara i Uppsala. Kan Tyskland så kan väl vi. Nu när till och med Världsbanken säger att vi är på väg mot fyra procents uppvärmning om vi inte snabbt vidtar åtgärder.
Gudrun Utas
Mariann Staaf
Gunilla Meurling
hyresgäster hos Uppsalahem
UNT 17/12 2012