1. Varifrån kommer uran att hämtas framöver? Uran finns i stort sett överallt med olika koncentrationer i berggrunden samt i havsvattnet. För närvarande köper vi från etablerade gruvor mest från Kanada, Ryssland och Australien. De i dag kända tillgångarna räcker i uppemot 400 år. Men med ett uranpris på fem gånger dagens är det lönsamt att utvinna uran ur havsvatten.
Med uran ur havsvatten skulle produktionskostnaden i våra nuvarande reaktorer stiga från cirka 20 till knappt 30 öre per kilowattimme. Uranet i havsvattnet räcker i 80000 år med nuvarande förbrukning.
Om man ersätter dagens reaktorer med fjärde generationens reaktortyp kan man återanvända det i dag använda bränslet och få ut (teoretiskt) 100 gånger mer energi. Det vi använt de senaste 30 åren skulle räcka i 3 000 år!
2. Vem äger den brutna malmen? Kommer Euratom att förfoga över den? Gruvbolaget måste äga vad det producerar. Men det kommer att vara under strikt kontroll av nationella och internationella myndigheter för att garantera att klyvbart material inte hamnar i orätta händer. Vartenda gram av det klyvbara materialet bokförs och redovisas till myndigheter som IAEA.
3. Handlar om hur reningsprocessens slagghögar påverkar miljön: Uranbrytning är inte smutsigare än annan gruvbrytning.
Enda skillnaden är att det finns en aning mera uran i en urangruva, men uranet i sin naturliga form är inte radioaktivt.
Slagghögarna i Kiruna är lika radioaktiva som en urangruva.
4. Handlar om ryktena om sjukdomar och missbildningar kring gruvor i Kanada: Det finns olika undersökningar. Själv har jag ingen uppfattning men denna källa anser jag vara pålitlig: Health Kanada, 2006 Report on Occupational Radiation Exposures in Canada, som redovisar följande årliga stråldoser till kanadensiska gruvarbetare. Dagbrott: gruvarbetare 0.45 milliSievert, underhållspersonal 0.42 mSv, annan personal 0.34 mSv i medelvärde. Underjord: gruvarbetare, 3,71 mSv, underhållspersonal, 1 mSv, annan personal 1,31 mSv. Liknande värden redovisas av den australiska myndigheten Arpansa Regulatory Impact Statement Final Version - July 2005. Som jämförelse varierar den naturliga bakgrundsstrålningen i Sverige mellan 0,5 mSv till 50-100 mSv. Uppgifterna kommer från Strålsäkerhetsmyndigheten SSM.
Man kan alltså utsätta sig för avsevärt mera strålning än vad en gruvarbetare får bara genom att flytta från en region till en annan.
Markstrålningen har inget med uran att göra.
5. Hur hindrar man den vilda faunan att komma in i de så kallade offrade områdena? Föregående svar gäller även för denna fråga.
6 och 7: Handlar om i vilken utsträckning har svenska beslutsfattare tagit del av fristående forskares bedömningar, och hur kommuninvånare har fått information för att dra egna slutsatser. Som antytts ovan beror det på vad som menas med fristående forskare. Jag anser att information från myndigheterna i demokratiska länder bör kunna anses tillförlitlig.
Min erfarenhet av vissa fristående forskare är att de i första hand vill ha ut ett visst budskap med sin rapport. Den av SSM avfärdade tyska undersökningen av barnleukemi nära vissa kärnkraftverk är en typisk sådan där man drar fel slutsatser av begränsat statistiskt underlag. Men det ger bra rubriker. Jag anser att många "fristående" forskare försvårar möjligheten för allmänheten att kunna dra egna slutsatser baserade på verkliga fakta.
Lars Wiegert
civ ing, Miljövänner för Kärnkraft
UNT 22/3 2009
civ ing, Miljövänner för Kärnkraft
UNT 22/3 2009