Anledningen till att Lago bjöds in till Kongressen var att tidningar som Washington Post uppmärksammat det faktum att den lilla staden Södertälje tog emot lika många irakiska flyktingar som hela USA under 2007. Med USA:s militära närvaro i Irak är det märkligt att landet inte tar större ansvar för flyktingvågen. Den demokratiska presidentkandidaten Barack Obama har förklarat för Lago att han skäms över USA:s flyktingpolitik gentemot Irak.
Så varför ska Amerikanska ambassaden involvera sig i integrationen av irakiska invandrare i Sverige?
Samtidigt som Sverige har en generösare flyktingpolitik gentemot irakier lyckats vi nämligen betydligt sämre när det kommer till integration.
Forskning visar att de irakier som kommit till Sverige under tidigare perioder har varit mycket välutbildade.
Bland dem som invandrade före 1975 var andelen med forskarutbildning nära elva gånger högre bland männen och åtta gånger högre bland kvinnorna jämfört med infödda svenskar!
Bland dem som kom mellan 1975 och 1990 var andelen sex gånger högre bland männen och fem gånger högre bland kvinnorna. Så hur klarade sig dessa välutbildade invandrare i samhället?
År 1990 var manliga irakiska invandrare endast i hälften så stor utsträckning som infödda svenskar sysselsatta. Samtidigt var arbetsinkomsten för dem som trots allt befann sig i arbete endast tre femtedelar av infödda svenskars.
För flyktinginvandrare och anhöriginvandrare från Irak som fått uppehållstillstånd för fyra-åtta år sedan var andelen anställda år 1995 så låg som 13 procent bland kvinnor och 23 procent bland män.
Denna marginalisering är tyvärr inte unik för just irakiska invandrare. Bland invandrare som fått uppehållstillstånd för fyra-åtta år sedan var andelen anställda endast 29 procent bland män från Iran och 21 procent bland män från Libanon.
De generösa bidragssystemen, de höga skatterna och den stelbenta arbetsmarknaden i Sverige leder till att många invandrare hamnar i bidragsberoende i stället för i arbete.
Samtidigt finns begränsade möjligheter för invandrarföretagens utveckling, vilket gör att invandrarna inte på tillräckligt sätt kan skapa egna möjligheter till inträde till arbetsmarknaden.
Problemen är mycket synliga i Södertälje, som med strax över 80 000 invånare har tagit emot hela 6 000 irakiska flyktingar. Lago berättar själv i en intervju som jag genomförde med honom att invandrarna är väl anpassade till arbetsmarknaden. Ungefär fyra av tio av de vuxna har en akademisk utbildning, alltifrån hjärnkirurger till civilingenjörer, medan ungefär lika många har arbetsvana från traditionella hantverkaryrken. Ändå kommer få i arbete.
Situationen i USA ser mycket annorlunda ut. Folkräkningen från år 2000 visar att irakier bosatta i USA endast hade 7 procent lägre inkomst för heltidsarbete än de infödda amerikanerna. Arbetslösheten bland irakierna var 4,0 procent, jämfört med 3,6 procent för infödda amerikaner.
Andra grupper av invandrare från Mellanöstern, exempelvis Libanon, Iran och Turkiet, hade betydligt högre inkomst och lägre arbetslöshet än infödda amerikaner.
I en intervju som jag genomförde med Helen Samhan, chef för Arab American Institute Foundation i USA, berättade hon att irakier liksom andra grupper med arabiskt ursprung snabbt integreras i USA, inte minst genom att satsa på eget företagande och skapa arbetstillfällen inom den egna gruppen.
Sverige har i det avseendet mycket att lära från USA - eller från den delen från Kanada, Irland och Storbritannien där öppnare arbetsmarknad och bättre möjligheter för småföretagande liksom i USA leder till betydligt bättre integration av utlandsfödda jämfört med i Sverige.
Ifall de 16 000 irakiska invandrare som beviljades uppehållstillstånd förra året ska kunna integreras i Sverige så behövs regelförenklingar som stimulerar invandrarföretagens tillväxt, system som mera belönar arbete jämfört med bidrag och en friare arbetsmarknad. Den amerikanska ambassaden kan inte ansvara för integrationen av irakiska invandrare i Sverige, ansvaret faller på oss själva. Frågan är om den politiska viljan till konstruktiva reformer existerar.
Nima Sanandaji
vd för tankesmedjan Captus
har skrivit en rapport om integrationen av irakiska invandrare i Sverige jämfört med i USA
UNT 10/10 2008