För ett år sedanfick svenska folket lära sig ett nytt ord: enveckasförsvar. Det var Överbefälhavare Sverker Göranson som avslöjade att det svenska försvaret vid ett militärt angrepp skulle kunna hålla stånd i en vecka. Därefter är det nödvändigt med hjälp från utifrån.
Svenska politiker måste visa ledarskap och våga ta initiativ i viktiga politiska frågor. Inte minst i säkerhets- och försvarsfrågan, nu när maktbalansen i vårt närområde förändras – snabbt.
Som Kristdemokrater är vi att förvånade över att både Socialdemokraterna och Moderaterna motsätter sig en Nato-utredning. Att utreda ett eventuellt medlemskap i Nato är lika nödvändigt som det en gång var att utreda ett eventuellt medlemskap i EU när den frågan var aktuell. Vi kan inte fortsätta att ducka för denna fråga.
Redan i Almedalen pekade Göran Hägglund på den oroväckande utvecklingen i närområdet, och på behovet av att stärka såväl det militära försvaret som att öka det civila samhällets robusthet mot olika typer av påfrestningar.
Vid Kristdemokraternas riksting i september beslutade partiet sedan att det ska tillsättas en statlig utredning som förutsättningslöst tittar på ett svenskt Nato-medlemskap.
I sitt tal under Folk och Försvars rikskonferens upprepade Göran Hägglund budskapet om försvarsanslaget: vi är inte främmande för att ge mer pengar till försvaret i 2015 års försvarsbeslut.
Sverige är inte hotat av Ryssland. Med det är viktigt att följa utvecklingen. Under 2013 ökade Ryssland sin försvarsbudget med 16 procent. De övningar som genomförts pekar inte minst på den betydelse Östersjöområdet tillmäts – även Sverige och vårt territorium.
Vid den stora Zapad-övningen i september sattes oväntat mer än 50 000 man in, trots att man förvarnat Nato om endast 22 500 man. Övningen bestod av offensiva militära operationer med bland annat övning av anfall mot de baltiska staterna.
Flygövningarna mot Sverige i påsk visar hur Ryssland aktivt övar anfall mot oss.
Rysslands ingripande i det alltmer västorienterade Georgien 2008, och de kraftiga påtryckningarna mot Ukraina i dag, visar tydligt att Ryssland är tillbaka som en stormakt – beredd att använda alla de medel man har till sitt förfogande för att uppnå sina politiska mål. Fram till 2020 ska 75 procent av den ryska krigsmaterielen förnyas, en modernisering som går enligt plan. Ryssland växer sig militärt allt starkare, och talet om rustning från en låg nivå stämmer inte. Kristdemokraterna menar att utvecklingen långsiktigt hotar säkerheten i vårt närområde.
Det är inte rimligt att förneka vårt beroende av Nato.
I dag är vi den mest aktiva Nato-partnern i världen, men utan inflytande när det gäller Natos planering och förberedelser i vårt närområde. Något som direkt berör Sveriges säkerhet.
Ett medlemskap i Nato löser självklart inte alla problem. Att förutsättningslöst utreda frågan är dock lika självklart nu, som det var att utreda ett EU-medlemskap när den frågan var aktuell.
Vår egen försvarsmakt måste kunna bidra till säkerhet och stabilitet i vårt närområde. Det svenska försvaret måste vara rustat att kunna ge och ta emot hjälp från andra länder. Det är det inte i dag.
Som kristdemokrater var vi delaktiga i försvarsbeslutet 2009, som handlade om hur Försvarsmaktens insatsorganisation skulle se ut från och med i år, 2014. Tyvärr har det inte förverkligats på det sätt som vi hoppades då.
Men vi får inte blunda för verkligheten nu, utan måste acceptera att det krävs nya och kraftfulla åtgärder för att återskapa ett fungerande nationellt försvar. Försvaret hemma i Sverige måste vara vår främsta prioritet.
Slutligen: Vi har några områden i Sverige som är speciellt utsatta i händelse av en kris eller konflikt i vårt närområde: Stockholm, Gotland, Blekinge och Västkusten. Vi har också tydligt sagt att det inte är nog att som nu bara kunna försvara ett av dessa områden vid konflikt. Flera andra debattörer har instämt i vår analys, och inte minst försvaret av Gotland har kommit mer i fokus till följd av att öns strategiska betydelse i Östersjöregionen har uppmärksammats.
Att vi nu parkerat 14 stridsvagnar på Gotland räcker inte. Vi måste börja bygga upp en militär förmåga igen på Gotland.
Vi är fullt medveten om att de åtgärder vi föreslår kommer att innebära behov av ökade anslag. Hur mycket mer återstår att se när försvarsberedningen sagt sitt och Försvarsmakten analyserat vad det innebär för dem. Men att avstå från att betala försäkringspremien i hopp om att inget skall hända är inte någon ansvarsfull politik. Vi kristdemokrater är beredda att ta vårt ansvar för ett tryggt Sverige och för att bidra till stabiliteten i vårt närområde.
Mikael Oscarsson
riksdagsledamot (KD) och försvarspolitisk talesperson
Lars Adaktusson
kandidat (KD) till europaparlamentet