Trots fortsatta besparingar motsvarande cirka 188 miljoner kronor i år kommer Akademiska sjukhuset även i att år gå med kraftigt underskott, cirka 140 miljoner kronorminus. Orsakerna är flera men i grunden ligger en otillräcklig ekonomi som inte heller tar hänsyn till oförutsedda och opåverkbara nya kostnader.
Tidigare år har sjukhuset trots besparingskrav ändå kunnat leverera den vård som planerats och beställts och till och med lite mer. Nu har de olika och långvariga besparingsårgärderna resulterat i en svår personalsituation där många slutar och inte tillräckligt många vill börja jobba på sjukhuset.
Arbetsmiljön och vårdtyngden upplevs som allt för påfrestande och de ständiga sparkraven leder till en utmattning i hela organisationen. Vårdavdelningar stängs eller vårdplatser reduceras eftersom det inte finns personal (till exempel saknas i dagsläget cirka 140 sjuksköterskor), färre patienter vårdas och därmed tappar sjukhuset intäkter både från riks- och regionvården men också inom det ersättningssystem som landstinget har. Men framför allt kan inte de långa vårdköerna kortas utan riskerar att i stället bli längre eftersom vård inte kan ges i tillräcklig omfattning och de akut sjuka måste alltid prioriteras först. Landets längsta vårdköer kommer att bli längre om inte rätta åtgärder sätts in.
För det första måste det bli ett stopp för mer besparingar på sjukhuset. Akademiska måste få arbetsro och rimliga förutsättningar att långsiktigt förbättra arbetsvillkoren och därmed kunna rekrytera ny personal för att också långsiktigt kunna utföra mer vård. Det måste tillskjutas mer pengar för detta, inte bara rimlig ersättning för den vård som utförs, utan också extra medel för att förbättra arbetsscheman och arbetsvillkoren.
Vänsterpartiet har i landstinget lagt en rad förslag för detta i sitt alternativa budgetförslag. 75 miljoner mer för att klara vårdbehov och korta vårdköerna och 22 miljoner för personalinsatser, bl a för utbildning av specialistsjuksköterskor. Dessutom föreslås att de cirka 48 miljoner som Akademiska sjukhuset årligen betalar tillbaka till landstinget som ränta på tidigare underskott, i stället ska användas för förbättringar på sjukhuset eller för mer satsningar på mer vård och mer förebyggande vård.
För att finansiera detta nödvändiga arbete krävs i dagsläget en skattehöjning med 20 öre. Mycket beroende på att den borgerliga regeringen urholkar statsbidragen.
Med Vänsterpartiets förslag till budget på nationell nivå kommer statsbidragen att öka och dessutom görs en särskild satsning på hälso- och sjukvård med 3,4 miljarder kronor. 1,5 miljarder för personalförstärkningar i vården vilket för landstinget i Uppsala län motsvarar ca 110 nya anställningar, 1 miljard för att stärka och utveckla primärvården samt 900 miljoner för utbildningsanställningar för specialistsjuksköterskor.
Med Vänsterpartiets ekonomiska politik för Sverige behövs ingen skattehöjning för att finansiera det som måste göras i vårt landsting.
Sören Bergqvist
landstingsråd (V)
UNT 4/11 2013