Grovt beskrivet har praxis utvecklats till att grupper om 15-25 bostadshus leder till krav på kommunalt huvudmannaskap för vatten och avlopp. Kostnaderna för detta ska bäras av brukarna i VA-kollektivet. Offentligt ansvar för bl.a. drift och arbetsmiljö kan leda till högre kostnader, framför allt i områden med få abonnenter eller långa avstånd mellan fastigheterna.
Det finns regler om särtaxa som i och för sig skulle kunna tjäna som incitament för de boende i ett område att själva ta ansvar för en anläggning istället för kommunen. Praxis har tyvärr visat att möjligheterna att använda instrumentet med särtaxa är begränsat.
Lagstiftningen har ett gott syfte, nämligen god rening och lägre utsläpp i sjöar och vattendrag. I tätortsbildningar som Knivsta och Alsike är kraven på kommunalt ansvar skäliga och ändamålsenliga. Men på landsbygden är det svårt att se att kraven på kommunalt huvudmannaskap är ekonomiskt rimliga.
Den problematik vi beskriver är inte begränsad till Knivsta, utan är ett mönster som har effekt i hela Sverige.
Vi tillhör partier som har en positiv inställning till möjligheten att bo och leva på landsbygden. Det finns dock idag flera utmaningar kring detta, med kommunal service, små skolor, skolskjuts, hemtjänst, etc. VA-lagstiftningen har seglat upp som ett av de främsta hindren mot boende utanför tätorter.
Vi vill uppmana politiskt ansvariga i riksdag och regering att initiera en översyn av reglerna där lokalt ansvar möjliggörs och förenklas för fastighetsägarna genom t.ex. VA-samfälligheter som ger rimliga kostnader, i kombination med miljö- och resursmässigt hållbara lösningar.
Klas Bergström ordförande Knivsta Moderater
Boo Östberg ordförande Centerpartiet i Knivsta
Anne-Marie Morhed ordförande Folkpartiet i Knivstabygden
Annegret Stackenström ordförande Knivstavatten AB
UNT 25/11 2013