Pedagogen Magnus Thorn redovisar på UNT Debatt 16/10 2013 hur svår skoldagen kan vara för tusentals barn i Uppsala och Sverige. Under en dag förväntar läraren att eleverna ska närvara med full koncentration, vara alerta och kunna visa upp sina kunskaper”. Han frågar sig; ”är det då nödvändigt med läxor; om man ser till helhetseffekten vid inlärning?
Thorn påvisar det orimliga med läxor genom att referera till John Hatties metastudier. De visar bland annat ”att läxor har jämförelsevis låg påverkan på elevernas lärande”. Thorn tillägger: ”Visst, rätt utformad kan läxan för äldre elever, för högpresterande och för dem som kan få stöd” ha en positiv effekt för lärande. Vad han avser med rätt utformning redovisas inte.
John Hatties studier bygger på empiri. Undersökningen studerar ”nyttan av läxläsning" utifrån erfarenheter om lärandet som visar att teorierna om läxläsning inte håller.
Mina frågor till pedagogen Thorn 1) Vad är orsakerna till att skoldagen är så ”jobbig” för eleverna och 2) varför fungerar läxläsning om den är rätt utformad? Det redovisar han inte.
Skolans uppdrag att lära ut bygger inte på vetenskapen om hjärnans funktioner vid lärandet. Därför är troligen läxläsningen inte pedagogiskt utformad enligt det gammelgrekiska ordet Paidagogia; Paid=barn och Agogia=vägledare. Lärarens uppgift är att vägleda elevens lärande.
Läxläsning måste vägledas genom att tilldela eleven en läxa och ge uppgift om vad som ska läsas och läras och redovisas inför studiekamrater med en lärare som sammanfattar deras lärande uttryckt i kunskaper och färdigheter.
Skolans undervisning, kunskapsförmedlingen, bygger inte på vetenskapen om hjärnans funktioner. Varför? Är det på grund av att våra professorer i pedagogik inte redovisar vetenskapliga kunskaper om hur barn, ungdomar och vuxna lär sig genom att få använda sina hjärnors medvetna och undermedvetna ”lärandeorgan”. Professorerna hävdar att lärarna med former och metoder ska åstadkomma elevens lärande? Eleverna ska bara ta till sig de kunskaper som lärarna förmedlar.
Genom evolutionen har människan utrustat sig med mage, lungor och hjärta, immunförsvar och fortpantningsorgan för att garantera mänsklighetens fortlevnad. Hjärnan är inget förråd där läraren stoppar in sina kunskaper. Hjärnan producerar kunskaper.
Det är dags att ifrågasätta skolans uppdrag att lära ut till en pedagogik som bygger på elevens lärande genom att få använda hjärnan som kunskapskälla.
Roland Sund
Sund Pedagogik
UNT 24/10 2013