Valfriheten inte boven i dramat

Sten Svensson målar upp en felaktig bild av vad valfriheten har betytt för den svenska skolan och elevernas kunskaper, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson i en slutreplik till Sten Svensson.

Uppsala2012-04-18 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

REPLIK. Sten Svensson målar upp en dyster bild av skolan (UNT 12/4). Och visst hade det varit lätt, och också väldigt befogat, att bli bekymrad över den bilden om den varit korrekt. Nu är den inte riktigt det.

Men det finns anledning att vara oroad över det försämrade kunskapsläget i svensk grundskola. Men för att lösningarna ska bli rätt måste vi lägga tid och energi på de verkliga problemen. Det är ingen enkel uppgift. Då hjälper inte svepande kommentarer om höga vinster. Enligt tidningen Dagens Samhälle låg den genomsnittliga rörelsemarginalen för skolaktiebolag 2010 på 5,9 procent – för de tio största 7,4 procent. Preliminära siffror för hela näringslivet ligger enligt Statistiska centralbyrån på 8 procent.

Både lärare och föräldrar med elever i fristående skolor är mer nöjda med sina skolor än andra lärare och föräldrar. Svenska skolans problem löses inte med att man tar ifrån föräldrar och elever rätten att själva välja vilken skola som är bäst på att rusta eleven för framtidens utmaningar.

Drygt 10 procent av grundskoleeleverna går i en friskola och runt 30 procent av eleverna väljer en annan grundskola än den som ligger närmast. Varken vi eller Sten Svensson vet vilken skola som är bäst för andras barn.

Självklart har ett fritt skolval påverkan på var eleverna väljer att gå. Det är ju det som är poängen. Det viktiga är att se till att elever och föräldrar har verktyg för att göra informerade val baserade på kvalitet och fakta. För Sten Svensson har rätt i en sak, i för stor utsträckning väljs inte skola efter hur goda resultat den har. Det beror på att det fortfarande är svårt att utifrån relevanta kvalitetsmått jämföra skolor.

Boendesegregationen är en viktig faktor i att skillnaden mellan skolor uppstår, då är det inte ett fritt skolval som är problemet. Möjligheten att kunna välja skola är en del av lösningen. Skolresultaten sjunker för både hög- och lågpresterande elever. Det tyder på att svenska skolan snarare lider av ett effektivitetsproblem än ett jämlikhetsproblem.

Tobias Krantz

chef utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv

Johan Olsson

utbildningspolitisk expert, Svenskt Näringsliv

UNT 18/4 2012

Läs mer om