REPLIK. Den skolpolitiska debatten har fått en rejäl skjuts. Flera partier säger sig vilja satsa på skolan. Jag och Folkpartiet liberalerna välkomnar detta. Skolan har under lång tid varit en av Folkpartiet liberalernas allra viktigaste frågor. Vi tar gärna debatten om skolan så att skillnaderna mellan blocken blir tydliga och väljarna får en indikation på vilken skolpolitik som kommer att föras med borgerligt styre jämfört med en politik där Socialdemokraterna ska komma överens med Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
S-riksdagsledamöter från Uppsala skriver på UNT Debatt 3/6 om de nya perspektiv och lärdomar de har fått efter sina besök i länets skolor. Jag välkomnar att Socialdemokraterna äntligen börjar få nya perspektiv och är villiga att ta till sig nya idéer om skolan.
Socialdemokraterna vill mycket med skolan, skriver de. Det är bra. Något som är viktigt att komma ihåg är att det är deras skolpolitik som har nedvärderat läraryrket. Inte minst kommunaliseringen har försvårat för lärarna. Lärare skulle bara vara coacher och eleverna skulle arbeta själva, i stället för att läraren skulle vara en auktoritet i klassrummet.
S-artikeln behandlar bland annat frågan om färre administrativa uppgifter för lärarna. På det området har Folkpartiet och regeringen redan tagit initiativ. Under höstterminen i år minskas därför kraven på skriftliga individuella utvecklingsplaner (IUP) kraftigt. Lärare ska ägna sig åt undervisning – inte administration.
En annan fråga där de socialdemokratiska företrädarna slår in öppna dörrar är den om karriärmöjligheter för lärare. I september 2012 presenterade utbildningsminister Jan Björklund ett förslag som innebär att två nya karriärsteg för lärare införs – lektor och förstelärare. Staten anslår upp till 880 miljoner om året i statsbidrag till huvudmän som inrättar dessa tjänster. Ungefär 10 000 lärare ska på så vis kunna göra karriär inom sitt yrke – ca 10 procent av alla lärare med pedagogisk högskoleexamen. Reformen gäller grundskolan, gymnasiet och motsvarande skolformer. Staten beräknar att avsätta totalt cirka 2,3 miljarder kronor för 2013-2016 för karriärreformen. Detta utgör en viktig del i vårt arbete med att lyfta lärarnas status och löner.
Socialdemokraterna tar även upp frågan om mindre klasser. Forskning visar att mindre klasser inte ger bättre skolresultat och inte är kostnadseffektivt. Det kan möjligtvis spela roll för små barn men kopplingen är mycket svag. Det som är mer centralt är lärarkompetens och tid för undervisningen.
Nästa år, 2014, höjs därför kraven för grundläggande behörighet till bland annat lärarutbildningen. Regeringen har dessutom aviserat att det ska införas en godkänd-gräns på högskoleprovet, för att bättre säkerställa att den som blir antagen också har förutsättningar att fullfölja utbildningen. Alla personer är inte lämpade att bli lärare, och för att fungera som lärare räcker det inte med egna goda teoretiska kunskaper. Utöver dagens antagningsregler med krav på gymnasiebetyg bör därför sökandens lämplighet kunna prövas.
Vi i Folkpartiet är, liksom S-företrädarna, också övertygade om att skolpolitiken kommer att stå på den politiska agendan under lång tid framöver. Och det är vi glada för. För att stärka läraryrkets status och utveckla skolan måste vi arbeta tillsammans.
Ismail Kamil
riksdagsledamot (FP) för Uppsala län
UNT 4/6 2013