Det finns uppenbara brister i det svenska valsystemet. Omvalen i Västra Götaland och i Örebro län har åter fört fram denna problematik på dagordningen. I december 2009 öppnade justitieminister Beatrice Ask upp för en översyn av vallagen i samband med grundlagsutredningen. Den aviserade utredningen har som uppdrag att bland annat överväga frågor om den fria nomineringsrätten och kommunala utjämningsmandat. Detta initiativ är något jag välkomnar.
Under de senaste veckorna har vi inom Konstitutionsutskottet, KU, behandlat frågor om vallagen och vi har nu presenterat ett betänkande med ett gemensamt tillkännagivande för regeringen. Utöver de frågor som kommer att behandlas i den förestående utredningen anser KU att följande fem områden bör beaktas när direktiven till utredningen skrivs.
Förtidsröstning har blivit en stor succé med mer än 2 miljoner förtidsröstande i fjolårets val. Av denna anledning är det också viktigt att de krav på säkerhet som gäller för röstning i vallokal även ska gälla vid förtidsröstning. Erfarenheter har visat att så inte har varit fallet.
Exempelvis har många väljare utsatts för politiska aktiviteter i näraliggande utrymmen. Därutöver har det funnits otillräckligt antal röstmottagare i röstningslokalerna och brist på så kallade valskärmar där väljare kan rösta utan insyn. Regelverket om förtidsröstning bör därför ses över i syfte att garantera att varje individ efter egen övertygelse och i lugn och ro kan rösta på det parti och den person man vill. Det är statens ansvar att skydda individen från otillbörlig påverkan. Att fackliga organisationer bedriver politiska manifestationer i vallokaler på ett sådant sätt som Hans Göran Myrdal beskriver i UNT 15/5 2011 är oacceptabelt.
Det har funnits många duktiga och noggranna valfunktionärer som nu passerat pensionsåldern. En nyrekrytering har skett och erfarenheterna visar nu att det finns behov av att förstärka utbildningen av såväl röstmottagare som valnämnder för att förtroendet för valprocessen och demokratin ska bibehållas och helst stärkas.
När det gäller möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i val har det även här framkommit att det funnits tveksamheter. Detta gäller inte minst äldre människors och vad som krävs för att individen ska ha anses gett en sådan viljeförklaring att budröstning är möjlig. Det är därför önskvärt med förtydligade instruktioner och utbildning av röstmottagare även i detta avseende.
Under valet 2010 framkom uppgifter om förväxling av valsedlar för partier med snarlika namn. För att undvika detta i framtida val – och för att underlätta för medborgarna att rösta på det parti man avsett – skulle möjligheten att använda partisymboler på valsedeln kunna utredas på nytt.
Separat och i lämplig form bör regeringen på sikt även utreda möjligheterna att införa elektroniskt röstningsförfarande i vallokaler och röstningslokaler. Röster som har försvunnit på vägen liksom underkända röster skulle kunna undvikas med ett införande av elektroniskt röstningsförfarande. Samma principer som för traditionell röstning med pappersvalsedlar ska i så fall gälla. Avkall får således aldrig göras på den grundläggande principen om valhemlighet. Kraven på säkerhet och kontrollrutiner måste vara högt satta. Röstning kommer inte att kunna ske vid en dator på jobbet eller hemma, utan ska ske i en vallokal för att ge skydd från otillbörlig påverkan från arbetskamrater och familj.
Dessa är några av de förslag som KU har med i sitt tillkännagivande till regeringen. Valsystemet är demokratins fundament. Varje liten brist är som en spricka i detta fundament. Var och en för sig orsakar de ingen större skada men sammantaget riskerar de att underminera den demokratiska grund som vårt samhälle bygger på. Därför måste vi våga ifrågasätta vårt valsystem. Debatt och beslut sker i kammaren den 13 juni. Jag hoppas att den kommande utredningen bringar klarhet i hur vi ska hantera dessa brister – det är en fråga om demokratins legitimitet.
Per Bill
vice ordförande (M) i konstitutionsutskottet
UNT 15/6 2011