Patienter med mera nedsatt hälsotillstånd får för närvarande som regel sin
sin dialys vid Akademiska sjukhuset, under det att en stor grupp med större rörlighet och förmåga att förflytta sig, om man så önskar, kan få sin dialys vid Kungsdialysen. Här ombesörjs verksamheten av företaget Gambro via egen apparatur och personal samt från Akademiska sjukhuset inlånade läkare.
Av allt att döma har denna fördelning fungerat väl för att inte säga utmärkt med nöjda och tacksamma patienter, inte minst till följd av att de vid Kungsdialysen är befriade från en sedvanlig sjukhusmiljö och därmed minskad risk för hospitalisering.
Med erfarenheter från decenniers forskning och dialysarbete världen runt borgar för övrigt namnet Gambro för kvalitet och pålitlighet. En rad forskningsprojekt bedrivs också vid Kungsdialysen, och dess verksamhetschef Thomas Winqvist gör tillsammans med sjuksköterskor och övriga medarbetare ett alltigenom noggrant och tillika uppoffrande arbete.
Mer än en patient har, hur trött hon eller han naturligt nog varit efter sin behandling, intygat, hur väl man trivs just vid Kungsdialysen, där inte minst personalens kunnighet och påtagliga omtanke om varje enskild tett sig som ett ljus i mörkret. Min egen hustru, som i cirka fyra år fått sin vård här, talar inte för inte om Kungsdialysen som sitt andra hem — ord som egentligen säger allt.
Mitt i den vackraste sommaren, närmare bestämt den 14 juli, tvingades likväl Winqvist tillsammans med Gambros VD Björn Englund meddela varje enskild patient vid Kungsdialysen att man från sjukhusets sida
den 4 juli beslutat att inte förlänga tidigare avtal med Gambro då detta går ut den 1 mars 2006.
I stället skall från denna tidpunkt ny upphandling ske eller mera troligt enligt divisionschefen Anne-Marie Pernulf all dialysverksamhet i Uppsala drivas i landstingets egen regi (se UNT 2005, den 16 juli).
Kort sagt vill man på centralistiskt manér förinta allt som har drag av privat natur, vilka konsekvenser detta än får för patienterna. Ja, så ivrigt har man i det nu aktuella fallet gått fram att man sagt upp ett kontrakt med Gambro, trots att man vid Akademiska sjukhuset enligt vad jag erfarit varit mycket nöjd med den verksamhet som företaget bedriver. Men som sagt, det är fråga om ett privat företag, och då skys inga medel, även om det ännu inte ens är klart var och hur dialysverksamheten skall bedrivas vid sjukhuset.
Vilken byråkrat eller vad som, vid sidan av viljan att centralisera, ligger bakom nämnda beslut är oklart. Att man genom en indragning av verksamheten vid Kungsdialysen som Pernulf antyder skulle kunna göra besparingar är i grunden knappast möjligt. Med landstingets goda minne har man dessutom nyligen gjort en betydande tillbyggnad vid Kungsdialysen för att här skapa större utrymme åt ett växande antal patienter. Allt detta torde ha kostat stora pengar, som man nu inte blygs att kasta i sjön.
@3a Text:Inte heller torde man kunna peka på att landstingets egna dialyssjuksköterskor är bättre utbildade än de som är anställda av Gambro vid Kungsdialysen. I själva verket är man inom detta företag ytterst noggrann med att såväl vidareutbilda sin personal som att följa upp ny forskning. Inte sällan skickas dialyssjuksköterskor och annan personal till olika platser även utanför vårt eget land för att så att säga på ort och ställe kunna ta del av olika innovationer och nya erfarenheter.
Vid Kungsdialysen har likaså varje patient sig tilldelad en bestämd sjuksköterska, just för att undvika den otrygghet, som den av Pernulf förespråkade personalrotationen skulle innebära. Dessutom följer man från Gambros ledning upp verksamheten med personliga besök vid Kungsdialysen, där man även, hör och häpna, samtalar med patienterna och ber dem uttrycka vad man upplever som positivt och som mindre positivt i den situation man som just dialyspatient befinner sig i.
När besökte för övrigt någon av herrarna eller damerna i sjukhusstyrelsen dessa människor eller gjorde sig omaket som t ex nyligen Gambros VD att tala med varje enskild patient? I stället bestämmer man liksom von oben att Kungsdialysens vårdtagare hux flux skall flyttas utan att ens veta vart. Det skulle inte förvåna om dessa av allvarlig sjukdom märkta människor i byråkraternas ögon lämpligen anses kunna placeras i princip var som helst, kanske t o m i någon källarlokal utan fungerande luftkonditionering som t ex vid sjukhusets käkkirurgiska avdelning under värsta värmeböljan i juli innevarande år.
Man kan avslutningsvis undra, vilken människosyn de personer besitter som trots en erkänt väl fungerande dialysorganisation likväl kan slå sönder den utan att ens före ett sådant beslut låta olika parter
komma till tals och då även berörda patienter. Betyder månne inte deras åsikter ett dugg? Eller är det blott att strunta i de redan svaga och deras eventuella önskemål?
Och har någon gång Kungsdialysens personal fått säga sitt eller delta i den debatt, som föregått beslutet den 4 juli? Var finns för övrigt beslutsunderlaget? Vem får ta del av det?
Eller har man redan hunnit slå hemligstämpeln på? Frågorna är många och borde besvaras av de byråkrater som i tid och otid talar om jämlikhet och om vikten av att låta även fotfolket komma till tals men som i praktiken företer en helt annan människosyn. Och är det inte så att man i synnerhet på vänsterhåll i grunden missunnar gemene man den privatvård som man som vi vet gärna förbehåller sig själv, när det plötsligt gör ont i någon höft eller tarm? Då duger det att ta in på Sophiahemmet eller på andra till äventyrs ännu fungerande privatinrättningar med eget rum och bekvämligheter som gemene man inte ens vågar drömma om.
Men ord är ord, och handling är handling. Det vackra talet om jämlikhet eller om alla människors lika värde som just människor och därmed lika rättigheter och skyldigheter är och förblir blott ord. Vad det i verkligheten handlar om är i stället hur en elit bestämmer fjärran från all egentlig demokrati, som ju kräver att "folket (även de sjuka och handikappade) härskar" och därmed ges tillfälle att säga sitt, innan olika beslut klubbas och fastställs.
Thor Nordin
Anhörig till dialyspatient vid Kungsdialysen
Anhörig till dialyspatient vid Kungsdialysen