Vem diskuterar Ärnas ekonomi?

Debatten om en civil flygplats på Ärna har hittills nästan uteslutande handlat om av buller och utsläpp. Men varför sägs det inget om den ekonomiska belastning som riskerar att drabba skattebetalarna i Uppsala kommun? Det frågar sig f d F16-anställde Ingemar Nilsson.

Foto: Rolf Hamilton

Uppsala2009-11-24 12:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Debatten om en civil flygplats på Ärna under ledning av Uppsala Air AB har hittills nästan uteslutande handlat om miljöstörningar i form av buller på kvällstid och utsläpp av olika föroreningar. Men varför sägs det inget om den ekonomiska belastning, som riskerar att drabba skattebetalarna i den här kommunen?

Mattias Sjölund har flera gånger försäkrat att Uppsala Air AB skall klara alla investeringar och driftkostnader inom bolaget, utan inblandning av Uppsala kommun. Dessvärre tror jag inte ett ögonblick på den försäkran så länge man skall spela tillsammans med irländska flygbolaget Ryan Air.

Man måste ha inkomster i ett flygplatsföretag, och hur skall man få det från Ryan Air som vägrade betala landningsavgifter till Västerås kommun? En konflikt som innebar att Ryan Air försvann från Västerås flygplats under ett års tid och i stället började använda Skavsta flygplats utanför Nyköping.

För en tid sedan kunde vi i UNT läsa en initierad artikel av Johannes Nesser som fick en av Nyköpings kommunalråd att avslöja att man årligen lägger 350 miljoner av kommunala medel för drift av Skavsta. Dessutom lägger Västerås kommun årligen till 20 miljoner för att man skall ha en flygplats i kommunen.

I Uppsala Kommun bråkas det om vårt Konserthus vid Vaksalatorg årligen skall få 20 miljoner eller 30 miljoner för sin drift.

Konserthusets driftbudget är endast "nålpengar" i förhållande till de summor som den civila flygplatsen på Ärna kan kosta. Jag litar betydligt mera på UNT:s Johannes Nesser än på Mattias Sjölund i Uppsala Air AB!

Om det finns en ekonomisk bärighet för en civil flygplats på Ärna så låt den då bli debatterad i medierna på samma sätt, och med samma frenesi, som miljöfrågan.

Tala om vad det kostar att bredda landningsbanan, inklusive en rad nedgrävda banljus som skall flyttas, till civil standardbredd. Tala om vad det kostar att flytta brandstationen till civil hinderfrihet och att installera civila landningshjälpmedel och andra stora investeringar. Vilken del i samarbetet har Försvarsmakten när det gäller att bekosta investeringar som endast behövs för civil flygverksamhet?

I medierna har vi kunnat läsa om att Luftfartsverket av ekonomiska skäl vill avveckla fem mindre flygplatser i vårt land, bland annat i Jönköping. Det skapar frågor om hur man kan nysatsa just i Uppsala. Som skattebetalare i den här kommunen vill jag veta hur man tänkt sig finansieringen.

Mattias Sjölund besvarade den 9 januari 2009 UNT:s ledarskribent med texten: "Det bör dessutom för sakens skull understrykas att det finns tydliga EU-direktiv för hur finansiering av flygverksamhet med offentliga medel får gå till samt att det i Sverige ej finns några kända exempel på flygplatser som finansieras med kommunala medel, bortsett från de fall där kommun faktiskt äger del i flygplats eller där flygplatsen ligger i glesbygd och därför kan vara föremål för offentlig finansiering via så kallat statligt driftsbidrag. Inget av dessa scenerier går dock att applicera på den planerade verksamheten på Uppsala flygplats."

Med stöd av vad som här ovan sagts borde en följd av detta bli att det är dags att avkräva besked från vår kommunala ledning huruvida man i framtiden avser att bli delägare i flygplatsen tillsammans med Försvarsmakten och Uppsala Air AB. Delägarskap innebär ju att man kan kringgå EU-direktivet. Om det beskedet blir ett klart nej så är saken klar: inga kommunala medel till flygplatsen i framtiden!

Jag är en varm förespråkare för att militärflyget skall vara kvar i Uppsala. Åtminstone som bemannad beredskapsbas för försvar av Mellansverige och med service för Landstingets ambulansflyg. Det behöver vi med närmaste flygflottiljer så långt bort som på Såtenäs i Västergötland och Kallax i Luleå. Den militära verksamheten sker i fredstid vanligen på dagtid och det betalar jag gärna på min skattsedel.

Men att behöva betala skatt en gång till, på den kommunala skattsedeln, låter inte bra. I en samrådslösning med Försvarsmakten där den andra parten inte redovisat sina kostnader och mera utförligt visat hur det hela skall gå ihop.

Flera politiker i kommunen är positiva till en civil flygplats på Ärna, även om den bullrar vid en tidpunkt när medborgarna skall sova. Det är dessvärre samma konstellation av politiker som starkt begränsat flygning med segelflyg och modellflyg vid Sundbro klubbflygfält. Trots att man har en effektiv (tystgående) fyrbladig propeller och effektiv ljuddämpare på bogserflygplanets motor. Och att segelflygplan under sin frikopplade flykt är ljudlösa. Några enhetliga linjer tycks det inte vara i Uppsala kommuns beslutsfattande!

Ingemar Nilsson
F d F 16-anställd
Onsdag 25 november klockan 18.00 hålls en hearing om civilflygplatsen på Ärna i Sal 3 på Ekonomikum vid Kyrkogårdsgatan.
Läs mer om