”Det är kvaliteten i verksamheterna som är avgörande för elevernas lärande”. Så skriver politikerna i sin viljeinriktning för skolan de kommande åren. Vi vill ta denna mening ad notam och i det följande peka på några av de områden som vi anser vara av strategisk betydelse för kvaliteten i förskola, skola och gymnasium.
Det är i grunden uppdraget enligt styrdokumenten som styr lärares och skolledares arbete. Dessutom fattas politiska beslut på både nationell och lokal nivå som påverkar verksamheterna. De ekonomiska förutsättningarna är naturligtvis grundläggande för de pedagogiska verksamheterna, men ekonomiska mål är inte tillräckligt för kvalitet och ökad måluppfyllelse.
Vi anser, att dessa områden kräver betydande resurstillskott för en utökad kvalitet och måluppfyllelse.
Lärarförbundet vill för det första att avsatta resurser främst ska gå till verksamheten och inte till lokaler. Det kan inte vara så att alla så kallade satsningar ska uppslukas av hyreshöjningar. Vi ser hur hyreskostnaderna slukar mer och mer av skolans resurser. Utgångspunkten för ökad kvalitet måste väl ändå vara, att verksamheten är avgörande och inte hyreskostnaden.
Antalet platser på förskolan utökas betydligt och det är ju bra. Men barngrupperna blir också större samtidigt som bristen på förskollärare blir alltmer framträdande. Kvaliteten blir svår att upprätthålla.
Enligt lag och författningar ska skolan vara garant för att barn/elever får sina rättigheter tillgodosedda. Det är därför viktigt, att förutsättningar ges för att skollagens paragrafer ska bli verklighet. Dagens lärare har fått ett utökat ansvar för dokumentation och så kallade administrativa arbetsuppgifter; ett ansvar som måste åtföljas av ökade befogenheter och ökade resurser. Lärare uttrycker ofta sin frustration över att tiden inte räcker till för det centrala i sin yrkesutbildning, nämligen undervisningen. De administrativa arbetsuppgifterna har ökat avsevärt och det sker på bekostnad av undervisningen och dess planering. Arbetsbelastningen har helt klart ökat. Frågan är vad som händer med kvaliteten om tiden för planering av undervisningen minskar. Vårt svar är tydligt: kvaliteten minskar.
I skollagens femte paragraf står det, att utbildningen ska vila ”på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Lektorat ska därför finnas i alla skolformer. För närvarande finns lektorat i gymnasieskolan och vi vill se en politisk satsning även för grundskola och förskola. Skrivningar finns i skollagen för detta.
Dessutom måste villkoren för forskande lärare förbättras samt möjligheterna öka för verksamma lärare att forska. Vi vill att en promille av utbildningsbudgeten ska satsas på detta. Kommunala lärarutbildares villkor måste också förbättras för att de ska kunna stödja och vägleda blivande lärare i den verksamhetsförlagda utbildningen (vfu). Det är i allra högsta grad en fråga om kvalitet. Att Uppsala kommun nu ska införa olika modeller för karriärtjänster ser vi som glädjande och nödvändigt.
Lärarlegitimationen ställer krav på kommunen vad gäller behörigheten. Som en konsekvens av detta behövs kompetensutveckling av olika slag. Yrkeslärare är undantagna från legitimationskravet och här krävs ökade insatser för dessa gruppers behörigheter. Detsamma gäller fritidspedagoger utbildade före 2001 och som inte omfattas av legitimationen. Lärare som arbetar i särskolan behöver också få sin behörighet säkerställd. Arbetsgivaren måste också utarbeta kompetensutvecklingsplaner för obehöriga med tjänster som lärare.
Lärarlegitimationen ställer också krav på kommunen vad gäller personalförsörjningen. Personalavgångarna kommer att vara stora under de närmaste åren. Färre och färre vill bli lärare. Förskolan byggs ut med fler platser och därmed ett ökat behov av lärare i förskolan. Detta är några fakta som får konsekvenser för personalförsörjningen i förskola och skola. Redan i dag är det svårt att uppfylla skollagens krav på behöriga. De stora årskullarna fortsätter sedan till grundskola och gymnasium.
Kravet på mentorer under introduktionsåret för nyanställda lärare ställer frågor om vilka villkor som ska gälla för de legitimerade mentorerna och adepterna.
Lärarförbundet kräver i sitt centrala yrkande 10 000 kronor mer i månaden. Det är ett rimligt krav eftersom, vid jämförelser med andra yrkesgrupper med lika lång akademisk utbildning, vi har halkat efter.
De senaste tio årens lönestatistik visar att lärarna, med undantag av två år, haft ett lägre löneutfall än övriga kommunala fackliga organisationer. Det är färre och färre som vill bli lärare och en avgörande orsak till detta är den låga lönen.
Personalförsörjningen måste också ses ur detta perspektiv. Ingångslönen för en lärare i förskolan är i Uppsala kommun 21 300 kronor, medan den i Stockholm kan uppgå till 28 000 kronor. I Stockholm har man förstått att lönen är ett viktigt instrument vad gäller rekrytering i en bristsituation.
Alliansen har uttryckt sin vilja att stärka lärarnas ställning och att öka yrkets attraktionskraft genom en lokal löne- och villkorsstrategi. Efter ett centralt avtal vill vi se konkreta exempel på detta. Sammanfattningsvis kan sägas, att det är betydande strategiska satsningar som behövs för att säkerställa hög kvalitet i de pedagogiska verksamheterna. För detta krävs modiga politiker!
Anne-Marie Jansson Enkler
ordförande för Lärarförbundets avdelning i Uppsala
UNT 13/8 2012