SLU:s budget för undervisning, fortlöpande miljöanalys och tillämpad lantbruksforskning kommer att minska. En av oss har i riksdagen bett landsbygdsminister Erlandsson förklara hur SLU:s verksamhet ska säkras.
Erlandsson skriver om besparingen på undervisningen: ”Den inbesparing på 30 miljoner som lades på SLU har främst resulterat i indragning av vissa masterprogram och fristående kurser. Någon besparing på de yrkesutbildningar, som SLU är ensam om i landet att ge, har inte gjorts.” Vi tolkar detta som att ministern anser att annan undervisning än yrkesprogrammen är ointressant. Eftersom SLU är landets största forskningsutförare inom det biologiska området förmedlas mycket kunskap utanför yrkesprogrammen. Vet inte Erlandsson om detta?
Erlandsson kommentar neddragningen av fortlöpande miljöanalys med: ”Genom propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik avsattes särskilda medel för åren 2009–2011 för fortlöpande miljöanalys vid SLU. Syftet med de särskilda medlen var att verksamheten skulle kunna utvecklas för att, mot bakgrund av ett förändrat klimat, möta framtida krav på insamling, analys och tillhandahållande av miljödata. Dessa medel var tidsbegränsade till en treårsperiod.”
Det är märkligt att när SLU utvecklat arbete med miljöanalys så avbryts finansieringen. Långa tidsserier krävs för att se trenderna i miljön. Fortlöpande miljöanalys lämpar sig inte som dragspel i budgeten.
Erlandsson om tillämpad lantbruksforskning: ”När det gäller minskningen av resurserna för den tillämpade lantbruksforskningen är detta inte avhängigt av besparingen på SLU. I syfte att stärka jordbrukets konkurrenskraft avskaffades handelsgödelskatten, vilken tidigare finansierade den tillämpade jordbruksforskningen.” Menar Erlandsson att den tillämpade lantbruksforskningen ska läggas ned eftersom den inte finansieras?
Erlandssons svar är ett kamrersmässigt försvar av tagna beslut och visar en total brist på idéer om framtida utveckling.
Jacob Johnson
riksdagsledamot (V)
Göran Ågren
professor emeritus SLU
UNT 24/5 2012