Uppsala universitet har med sina studenter och byggnader påverkat Uppsalas stadsbild i över 500 år. När vi nu planerar ett nytt hus för universitetsförvaltningen och universitetsledningen väcker det debatt. Det är nyttigt och bra. Vi välkomnar intresset och engagemanget.
Det har publicerats en rad artiklar på UNT:s debattsida och ledarsida de senaste veckorna. Framför allt är det byggnadens arkitektur och utformning som diskuterats. Det har samtidigt funnits en stor förståelse för universitetets behov av nya lokaler, vilket vi uppskattar.
Men vi blir förvånade av kritiken att arkitekter inte fått tävla om utformningen, och att det talas om dövhet för omgivningens krav och brist på dialog. I april 2009 offentliggjordes resultatet av parallella uppdrag till fyra av Nordens främsta arkitektkontor, som anlitats just för att få fram alternativa sätt att utforma ett bygge i en miljö som även universitetet självklart vill värna om.
Sedan dess har universitetet tillsammans med markägaren Akademiska Hus erbjudit många möjligheter att följa processen genom löpande information om vad som sker, både genom presskonferenser, webbsidor och offentliga möten. Detta har alla intresserade kunnat följa i UNT och andra medier. Det har varit vår uttryckliga avsikt är att skapa förutsättningar för dialog.
Det är fortfarande tidigt i processen och just nu planerar vi för ett nytt öppet hus med det danska arkitektkontoret 3XN på plats i mitten av november – innan några beslut fattats.
Då kommer även helt nya bilder att presenteras. Arkitektkontoret utarbetar nu de ritningar som ska ligga till grund för universitetets beslut om vad vi önskar genomföra. Att vara tydliga med våra avsikter bör vara en god grund för den fortsatta processen.
Framför oss har vi även detaljplaneprocessen, som kommunen ansvarar för.
Inom några månader kommer ett planförslag att upprättas. Detta går ut på remiss och samråd, med tillfällen att skriva yttranden i enlighet med plan- och bygglagen. Det är först när den processen är avklarad och byggnadsnämnden har fastställt ramarna för vad som får byggas som vi verkligen vet vad som gäller. När detaljplanen för kvarteret vunnit laga kraft, vilket tidigast kan ske sommaren 2013, kan ansökan om bygglov lämnas in till byggnadsnämnden. Byggnaden kan tidigast stå klar hösten 2015.
I en debattartikel i UNT den 22 september uttrycker Katarina Barrling och Eric Bylander oro för att universitetet genom det nya huset i Plantskolan skulle förlora sin själ och sin identitet på grund av en alltför modern utformning.
Vi kan vara eniga om att en del av universitetets identitet ligger i vår historia och våra klassiska byggnader, och att vi har en helt unik universitetsmiljö att förvalta. Det är en enastående konkurrensfaktor som gör vårt universitet attraktivt både för studenter och för forskare. Men det är viktigt att inse att vi även här har att göra med en förnyelse genom seklerna.
Uppsala universitet och dess byggnader har alltid utvecklats med tiden. Carolina Rediviva och Universitetshuset var hypermoderna när de byggdes och de vållade debatt på sin tid, precis som Ekonomikum och nu senast Blåsenhus har gjort i vår tid.
I universitetets miljöer med såväl byggnader som trädgårdar förenas vårt historiska arv med det moderna universitetet. Vi är inget museum utan ett levande universitet. När det krävs för verksamhetens behov bygger vi nytt eller anpassar befintliga byggnader. Så har lokalerna i kvarteret Kemikum byggts om och renoverats för humaniora och samhällsvetenskap, när naturvetare och tekniker flyttat till Ångströmlaboratoriet.
Vi har också ett mycket uppskattat campus i stadskärnan kring Gamla torget.
Just nu utreds att utöka lokalerna genom att åter ta i bruk de byggnader i kvarteret Munken vid Svandammen som under sekler nyttjats av universitetet, men som sedan några år står tomma. Även här pågår en dialog med kommunen och länsstyrelsen om vad som får göras med hänsyn till byggnadsminnesmärkningen.
Den dialogen blir avgörande för om det går att skapa funktionella lokaler för ett modernt universitet med dagens krav på arbetsmiljö och tillgänglighet.
Även Gustavianum, Linneanum, Carolina Rediviva och Universitetshuset har genomgått förändringar med tiden, inte minst vad avser teknik och utrustning. Detta har varit nödvändigt och ytterligare omdaningar, givetvis varsamma, och i nära samråd med kulturvårdande myndigheter, kommer säkerligen att behövas även framöver.
Universitetets byggnader är levande miljöer, men också viktiga symboler för nordens äldsta universitet och står tillsammans för en tradition av förnyelse.
När universitetet i dag står inför nödvändigheten att bygga nytt är det vår uttalade ambition att leva upp till denna tradition och skapa en byggnad som tillför hela universitetet och Uppsalas stadsbild något som vi ska kunna vara stolta över.
Vi ser fram mot ett fortsatt stort engagemang och en bra diskussion.
Ann Fust
universitetsdirektör, Uppsala universitet
Lennart Ilke
byggnadschef, Uppsala universitet
UNT 4/10 2012