Sverige har en stolt tradition av att främja fred i operationer utomlands. Alltsedan Kongokrisen har 80 000 män och kvinnor deltagit med livet som insats. I dag deltar hundratals svenskar i missioner utomlands.
I ett Sverige som under tvåhundra år har sluppit stridigheter på det egna territoriet är det svårt att föreställa sig de helveteslika tillstånd våra soldater, sjuksköterskor och hjälparbetare möter.
Våra utsända utsätter sig för enorma prövningar och stora risker. Ett stort antal kommer hem med fysiska och själsliga skador. Alltför många veteraner vittnar om hur stödet vid hemkomsten varit otillräckligt. I värsta fall har man bemötts med nonchalans. Ibland upplevs sveket från myndigheterna som ett större trauma än det man mötte på plats.
Det är helt oacceptabelt. Samhällsinstitutionerna måste ge de drabbade och deras familjer det stöd som de rätteligen kan begära. Regeringen måste här göra mer för att stödja landstingen så att deras stöd, vård och rehabilitering av veteraner kan hjälpa dem till ett fungerande civilt liv.
Enligt Socialstyrelsen saknas ofta kunskap om, och erfarenhet av, de skador som drabbar människor som varit i närheten av eller deltagit i strider. I många landsting och regioner saknas kompetens för att bedriva evidensbaserade behandlingar för traumatiserade individer. I en majoritet av landstingen saknas specialiserade mottagningar för traumatiserade individer.
Vi vill att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) verkar för etablering av regionala, multidisciplinära ”kunskapscentra” för vård och rehabilitering av veteraner med psykiska och fysiska besvär som uppkommit i samband med internationella insatser.
Ett sådant kunskapscentrum ska kunna erbjuda hjälp, direkt eller indirekt (via andra sjukvårdsenheter), till veteraner i behov av hjälp. Det kan upprättas vid sidan om eller som en del av ett redan existerande kunskapscentrum inom sjukvården. Ett annat alternativ kan vara att upprätta kunskapscentrum som ett samarbete mellan sjukvårdshuvudmän och Försvarsmakten och då fysiskt förlagda på utvalda regementen.
Ett samhälle som försummar dem som offrat sig för dess värderingar kan aldrig kallas civiliserat. Vi talar här om män och kvinnor som haft modet att stå upp mot ondskan själv, för att göra världen vi lever i lite bättre. För att människor de inte känner och aldrig kommer att känna ska få växa upp i frihet.
Vi måste göra mer för att hedra minnet av det åttiotal av våra veteransoldater som för detta betalat det yttersta priset. De som har dött eller dödats i tjänsten.
På förslag av regeringen är det riksdagen som beslutar att sända en väpnad styrka utomlands. Trots detta saknar riksdagen, och därmed det svenska folket, i dag möjligheter att uttrycka sin tacksamhet för de hjältar som vågar sin säkerhet för andra.
Riksdagen har avdelat utrymmen för att hedra framstående politiker och diplomater. Någon plats för att hedra dem som fallit offer i skarp, svensk insats utomlands finns inte, trots att detta har efterfrågats i samband med utländska besök i riksdagshuset. Det är mycket märkligt.
Nu lägger vi därför en motion med förslag om att en minnesplats för de veteraner som dött eller dödats i tjänsten upprättas i riksdagshuset. Det är det minsta man kan begära – en symbolisk men nog så viktig gest för att hedra deras minne och visa tacksamhet gentemot deras familjer.
Birgitta OhlssonUtrikespolitisk talesperson och riksdagsledamot (L)
Allan WidmanOrdförande i försvarsutskottet och riksdagsledamot (L)