Landstinget är en viktig aktör för utvecklingen av så kallad life science (medicinteknik, läkemedel, biotekniska verktyg med mera) i regionen. Vi driver ett av Sveriges största universitetssjukhus och har huvudansvar för högspecialiserad vård i sju landsting. Akademiska sjukhuset är också länets största arbetsplats.
Vårt landsting lägger mest i landet per invånare av egna skattemedel på forskning och utveckling. Under 2010 satsade landstinget 206 miljoner kronor på forskning och utveckling, vilket är en viktig orsak till vår framgångsrika life science-sektor.
Var femte jobb i Uppsala återfinns inom denna sektor och branschens framtid är därför avgörande för Uppsala och länets utveckling. Utvecklingen är också stark. Antalet företag inom life science i Uppsala ökade med 74 procent (till 249) åren 2003-10. Därutöver finns i Uppsala två ledande universitet, Läkemedelsverket, Livsmedelsverket och Sveriges veterinärmedicinska anstalt.
Life science-sektorns utveckling berör hela landet. Vi är en del av ett kluster i Stockholm-Mälarregionen som står för en betydande del av landets exportintäkter. Därför är det positivt att riksdagens näringsutskott i dag håller en hearing om life science-industrins framtid i Sverige. Som en av de inbjudna talarna tänker jag lyfta fram vad vi i landstinget i Uppsala län tänker göra, samt vad som behöver göras på den nationella arenan.
Vi har rader av framgångsrika verksamheter. Den aviserade satsningen på Science for Life Laboratory bygger i hög grad på samverkan mellan sjukvård, akademi och näringsliv. Uppsala Clinical Research center, UCR, är mycket renommerat för sitt arbete med kliniska prövningar och klinisk forskning.
Under UCR byggs Uppsala Biobank upp som stöd för forskningen. Tillsammans med andra lärosäten drivs avancerad cancerforskning i projekten U-CAN och U-CARE. Till detta kommer andra nationella och regionala satsningar som ett regionalt cancercentrum och sist men inte minst det unika samarbetet mellan sju landsting med universitetssjukhus som tillsammans bygger Skandionkliniken i Uppsala. Sammanhållande för allt detta är den stiftelse för samverkan mellan akademi, näringsliv och samhälle, STUNS, som är ett nationellt föredöme beträffande samverkan på området.
Uppsala har en stark bas i den kunskap vi har byggt upp inom hälso- och sjukvård, forskning och industri. Men vi lutar oss inte tillbaka och vilar på gamla lagrar. Vi bygger vidare och utvecklar verksamheten. Det ställer krav på lokaler, utrustning och infrastruktur men också på en arbetsgivarpolitik som ger utvecklingsmöjligheter för dem som vill forska. Samtidigt måste detta ske med respekt för de båda uppdragen: att ge patienterna vård och att kunna forska.
Vi har dessutom via Bio-X och Innovation Akademiska skapat en modell för att koppla ihop olika miljöer inom life science. Dessa ska vi fortsatt stödja, liksom att klinisk forskning även i fortsättningen ska vara ett prioriterat område. Vi tar därför fram en forskningsstrategi i landstinget.
Akademiska sjukhuset måste dessutom vara öppet för innovationer och ge möjlighet för externa aktörer att kunna använda sjukhuset som ”testbädd” för nya produkter och idéer. Givetvis måste detta ske med stort iakttagande av hög patientsäkerhet, men vårdens utvecklingsuppdrag står fortsatt högt på dagordningen.
Vi vänder oss samtidigt till den nationella nivån med ett antal viktiga önskemål. Ett sådant är att staten tar sitt ansvar för satsningar på klinisk forskning. Det krävs en god samverkan mellan landstingen och staten eftersom ansvaret är delat. En sjukvård av världsklass kräver klinisk forskning - men forskningen behöver också en både effektiv och kvalitativt högtstående sjukvård.
Medborgarnas intressen och behov av sjukvård måste vävas samman med möjligheter att forska. Landstinget i Uppsala län tar sitt ansvar men kan inte ensamt svara för infrastruktur och organisation.
Erik Weiman
landstingsråd (M)
UNT 10/5 2012