Replik. I en artikel den 27 november ger anställda vid en institution vid samhällsvetenskapliga fakulteten sin bild av universitetets datoriserade styrsystem och menar att brister i dessa system är orsak till ökande administrativa kostnader.
Vi vill först säga att vi har full förståelse för den frustration som vissa enskilda styrsystem, till exempel budgetsystemet UU+, orsakat i verksamheten. Det har inte fungerat tillfredställande och är också anledningen till att ett helhetsgrepp togs om frågan redan för ett år sedan, bland annat genom beslut om några av de åtgärder som föreslås i artikeln.
Och vi har kommit en god bit på väg. Systemen ses över, inga nya projekt sjösätts, förutom några få prioriterade förbättringsprojekt som får fortsätta med målet att underlätta arbetet för alla.
En decentraliserad modell, som författarna föreslår, där varje enhet köper eller bygger upp egna system är ingen lösning, varken ekonomiskt eller funktionellt. En effektiv och hållbar förvaltning av en organisation med 6000 anställda kräver tvärtom i allt större utsträckning samordning för att kunna svara upp mot omvärldens krav.
Regeringen har nyligen aviserat att alla svenska myndigheters administration ska samordnas i så kallade servicecentra. I artikeln uttrycks farhågor att universitetets konkurrenskraft hotas av administrativa kostnader. Här kan vi lämna lugnande besked.
I en sammanställning gjord av SUHF framgår att administrationens andel av de totala kostnaderna vid Uppsala universitet inte är högre än vid andra lärosäten, utan tvärtom tillhör de lägsta och fortsätter att minska.
Men förvaltningens administration måste utvecklas med tidens krav och när universitetet växer ökar administrationen. Vi ser dagligen förvaltningens anställda arbeta hårt och intensivt för att tjäna verksamheten på bästa möjliga sätt, långt ifrån den bild av resursslöseri som artikeln förmedlar.
Anders Hallberg
Rektor Uppsala universitet
Ann Fust
Universitetsdirektör Uppsala universitet
UNT 5/12 2011