REPLIK. I en debattartikel den 7 september kritiserar företrädare för Upplands allmänna läkarförening och Sjukhusläkarföreningen hur landstinget arbetar för att patienter ska få tillgång till sina egna journaler via ett Internetgränssnitt.
Författarna vänder sig mot att landstinget, i ett första steg, har gjort det möjligt för patienter som har sin anställning inom landstinget att få åtkomst till sina journaler. Kritiken riktas framför allt mot en webbenkät där användarna får möjlighet att lämna synpunkter, där man hävdar att en sådan enkät inte får genomföras utan tillstånd från Etikforskningsnämnden.
Flera av invändningarna bygger på missförstånd och vi beklagar att dialogen med facken kan ha uppfattats som otydlig.
Landstinget i Uppsala län bryter ny mark när vi som första landsting i Sverige ger samtliga patienter en enklare väg till att få insyn in vad som står i journalerna. Vi har förstått att utvecklingen väcker farhågor och frågor hos läkarna och att man undrar vilka effekter den nya öppenheten kommer att få på längre sikt. För att kunna följa detta har landstinget tagit initiativ till en oberoende vetenskaplig utvärdering av projektet.
Den enkät som nu är uppe för diskussion ingår däremot inte i forskningsprojektet och har ett annat syfte och inriktning. De tre frågorna som ställs handlar om att fånga in användarnas förväntningar och synpunkter på tjänsten, på samma sätt som man till exempel utvärderar och utvecklar en webbplats genom att ställa frågor till användarna.
Det som är avgörande för om landstinget behöver tillstånd för att göra en enkät är vilka som ska ta del av och använda resultatet. I det här fallet är det landstingets tjänstemän som ska använda resultatet som ett led i verksamhetsutvecklingen. Detta faller inom det generella tillstånd som en vårdgivare har enligt Patientdatalagen. Därmed behövs ingen etikprövning.
I artikeln sägs att frågorna kan spåras till person. Detta är inte korrekt. Den så kallade starka autentisering som används som inloggningsmetod kan jämföras med legitimationskontrollen i en vallokal. Genom att styrka vem du är visar du att du är röstberättigad. Däremot kan ingen i efterhand spåra vilket parti du röstade på. På samma sätt är det inte möjligt att spåra enkätsvaren.
Det är olyckligt att det framstår som om det är obligatoriskt för landstingets medarbetare att ta del av sina journaler på nätet och att fylla i enkäten. Det är frivilligt att läsa sin egen journal.
Skribenterna uttrycker oro över vad som kan ske om patienter som inte är svensktalande använder Googles översättningsservice för att få en bild av innehållet och anser att det finns risk att känsliga personuppgifter den vägen sprids till obehöriga. Vi menar att dessa farhågor är överdrivna. Redan i dag använder många patienter Internet för att söka ytterligare information om sina sjukdomar och vi tror att människor är kapabla att själva avgöra vilka eventuella risker detta skulle kunna medföra.
Liksom läkarfacken värnar vi om patientsäkerheten. Vi tror att åtgärden att öppna upp journalerna i förlängningen kan höja kvaliteten på vården. Genom att få en gemensam bild av vad som har sagts och gjorts kan patienter och vårdpersonal kommunicera bättre. Chansen ökar också att eventuella felaktigheter och missförstånd uppdagas i och med att även patienten får möjlighet att kontrollera journalen.
Landstinget har under det här året träffat många läkare, både enskilt och i olika specialistgrupper, och haft en saklig dialog om farhågor och förhoppningar inför det som kommer. Vi har varit noggranna med att följa samverkansavtalet, men kommer att ta initiativ till ytterligare möten med läkarnas företrädare för att vi tillsammans ska kunna komma fram till hur vi ska genomföra det politiska beslutet att utveckla e-hälsotjänster för medborgarna på bästa sätt.
Andreas Endrédi
produktionsdirektör
Petter Könberg
it-direktör
Mats Holmberg
landstingsjurist
Landstinget i Uppsala län
UNT 14/9 2012