Vinst på välfärd drabbar kvinnor

Privata företag gör miljardvinster på våra skattepengar, pengar som skulle ha gått till välfärden. Men frågan om vinster i välfärden är också en jämställdhetsfråga. När välfärden styrs för att skapa vinster åt ägarna drabbar det i särskilt hög grad kvinnor, som är de som huvudsakligen arbetar inom vårdföretagen, skriver Sören Bergqvist och Ilona Szatmári Waldau.

Ilona Szatmary Waldau (V) är en av artikelförfattarna.

Ilona Szatmary Waldau (V) är en av artikelförfattarna.

Foto: Tomas Lundin

Uppsala2013-03-18 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
På UNT Debatt 24/1 hävdar debattörerna Mats Brolin, Erland Olsson och Lotta Wiström att det är tvärt om, att det är företagande och vinster inom kvinnodominerade branscher som möter motstånd just för att de är kvinnodominerade.

Vårt motstånd mot vinster i vården handlar inte om att det är kvinnodominerade branscher. Det handlar om att våra skattepengar inte ska gå till företagande som får sina vinster genom låg personalbemanning, deltider och låga löner. Hur mycket vi än privatiserar så kommer de allra, allra flesta kvinnor i välfärden att vara vanliga anställda, inte företagsägare.

Vi har också väldigt svårt att se att just vård och omsorg skulle vara särskilt lämpligt för kvinnor som vill driva företag. Vi vill se ett jämställt företagande utan särskilda kvinno- och mansbranscher.

Debattörerna gör också jämförelser med vinster på läkemedel, hyror och snöskottning. Det är en jämförelse som haltar. Det är en stor skillnad mellan att bygga och hyra ut ett hus, tillverka läkemedel och att ge omsorg och sjukvård. Eftersom det är så olika verksamheter är det inte märkligt att också regelverken borde se olika ut.

En annan skillnad är att det är svårt att i avtal formulera krav på kvaliteten i välfärden och resultaten är svåra att mäta. När det gäller läkemedel kan vi förhållandevis enkelt avgöra om de är verksamma och priset varierar utifrån bland annat tillverkningskostnad och mängd.

Men omsorgen om en människa går inte att mäta på samma sätt. Där blir det vinstdrivna företagets försök att pressa kostnaderna en risk för lägre kvalitet, snarare än en sporre till positiv effektivisering.

När välfärden drivs utan vinstintresse kan alla resurser gå till själva verksamheten. Men vinstdrivna företags mål är att en så stor del som möjligt av intäkterna – det vill säga våra skattepengar – ska gå till vinst. Även om personalen gör vad de kan för patientens eller den äldres bästa, är själva verksamheten styrd med vinsten som övergripande mål. Vi är medvetna om att det inte behöver gälla för små företag men den privata välfärden domineras av några få stora riskkapitalbolag, med höga vinstkrav.

En förutsättning för en riktigt bra välfärd är att den fokuserar på sin viktigaste uppgift: att ge medborgarna den vård och service som de är i behov av. Kvaliteten och behoven ska alltid komma i första rummet, inte möjligheten att berika sig på verksamheten.

Sören Bergqvist
landstingsråd (V)
Ilona Szatmári Waldau
kommunalråd (V)
UNT 18/3 2013

Läs mer om