Ökad arbetsbelastning, fler ansvarsområden, tydlig segregation och lärarbrist i världstoppen. Politikerna ställdes inför en besk verklighetsbild när de båda lärarfacken Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund på tisdagskvällen kallat till skoldebatt i Nannaskolan i Uppsala. Debattledaren Per Kornhall radade upp utmaningarna för de partier som ska ta ansvar för Uppsalas skolor, förskolor, lärare och elever efter valet. Och även bland politikerna på podiet blev probleminsikten ibland tydligare än förslagen till lösningar.
Moderaternas Christopher Lagerqvist pekade på att resultaten för eleverna rasat i Uppsala kommun medan segregationen ökar. För att nå ett lyft ville han bland annat se förbättrad forskningsbaserad fortbildning för lärarna, avlastning genom lärarassistenter och större karriärmöjlighet i yrket.
Samtliga politiker var ense om att fler lärarassistenter inte ska finansieras genom att lärarna får ökad arbetstid.
Kommunens lönekriterier har väckt reaktioner i branschen men kommunalrådet Caroline Hoffstedt (S) betonade att arbetstiden bara är ett av flera kriterier när lärarlönerna spikas:
– Det är inte sant att man kan få höjd lön bara genom att öka sin undervisningstid, försäkrade hon och slog fast att det ska ske en sammanvägd bedömning av alla aspekter.
Lärarfackens talespersoner betonade att lärarna måste få tid att ägna sig åt de elever de redan har. Höga ambitioner i kombination med hög arbetsbelastning är en tickande bomb som kan resultera i en kraftig ökning av sjukskivna lärare, enligt facken.
Caroline Hoffstedt pekade på ett fortsatt behov av stora investeringar i skolan i stället för stora skattesänkningar. Under den senaste mandatperioden har kommunledningen, enligt Hoffstedt, utvecklat fortbildningen, anställt fler lärarassistenter och inlett närmare samarbete med universiteten. I förskolan pekade hon på att barngruppernas storlek minskat med bibehållen personaltäthet. När det gäller lokalerna finns emellertid en hel del kvar att förbättra, enligt kommunalrådet:
– Fortfarande är det för många förskolelokaler med dålig arbetsmiljö, sade hon.
Vänsterpartiets Tobias Smedberg slog för sin del fast att det inte saknas resurser i samhället för rejäla skolsatsningar – "om rikedomarna beskattas mer". Han ville se ett stopp för marknadsstyrning av skolan och betonade att verksamheten måste få kosta:
– Med en skattesänkning i kommunen på 30 öre blir det mycket svårt att finansiera fler lärartjänster, sade han och efterlyste även mer statliga pengar till skolan för att möta utmaningarna.
Miljöpartiets Linda Eskilsson ville se fler lärarassistenter och satsningar även på andra yrkesgrupper i skolan. När debatten gällde barngrupperna i förskolan höjdes protester från förskolepersonal bland åhörarna, som inte sett någon minskning. Linda Eskilsson förklarade att snittet i kommunen minskat, men att fortsatta satsningar krävs för att nå ända fram på varje förskola.
Liberalernas Helena Hedman-Skoglund ansåg att lärare i dag får ägna sig åt på tok för mycket utöver kärnverksamheten. Storsatsning på lärarassistenter i Uppsala samt bättre elevhälsa och ökad studiero var några av hennes recept:
– För mycket tid går till rastvaktande, till administration, att följa med till skolsköterskan, till det ena och det andra.
Kristdemokraternas Martin Wisell kritiserade kommunledningen för att ha svikit de allra svagaste eleverna med behov av särskilt stöd och ville se fortsatt minskning av barngrupperna i förskolan. Han gav kommunledningen ett erkännande för att ha förvaltat de riktade statsbidragen till mindre barngrupper väl i Uppsala kommun, men ville gå vidare och lyfte bland annat fram ett KD-förslag om lagkrav på högst tolv barn i småbarnsgrupperna och femton barn i äldre grupper.
I debatten om yrkesutbildningens situation i Uppsala kommun efterlyste Centerns Unn Harsem stärkt samarbete mellan skola och yrkesliv för att attrahera elever:
– Det måste lyftas fram goda exempel redan i högstadiet som visar att man kan få både praktik och jobb så att utbildningen blir mer lockande, summerade hon.
På det sättet böljade debatten vidare mellan kända tvisteämnen som friskolor, vinstuttag, fritt skolval, förskolelokalernas standard och situationen för nyanlända i skolan. På en punkt var åtminstone samtliga åhörare eniga, när Per Kornhall slängde ut frågan i aulan:
– Hur många tror på en vändning för läraryrket under nästa mandatperiod?
Ingen räckte upp handen.
Till debatten var alla partier med plats i kommunens utbildningsnämnd inbjudna, förutom Sverigedemokraterna. Lärarförbundet (LF) har på central nivå förklarat att man i årets valrörelse inte deltar i aktiviteter med partier som för en politik i strid mot förbundets värderingar. I en mejlkommentar till UNT skriver LF:s vice ordförande i Uppsala, Ingela Grehn, bland annat att man valt att prioritera partier som visat engagemang i de frågor som var temat för tisdagens debatt. "Svårigheten är huruvida huruvida SD:s värderingar ligger i linje med Lärarförbundets värdegrund och lärarnas yrkesetik. Detta behöver vi analysera än mer", skriver hon bland annat. Enligt svaret avgör LF från fall till fall vilka partier som bjuds in. Förbundet kommer att "etablera en bra relation även med SD" under kommande mandatperiod, enligt svaret.
David Perez, kontaktperson för SD:s ungdomsförbund, Ungsvenskarna i Uppland, är kritisk till att partiet inte bjöds in:
– Det är beklagligt att man inte bjudit in alla demokratiska partier. Elever har alltid mycket frågor och funderingar i samband med debatter och här blir det svårt för oss att kunna förklara vår politik. Risken är att det blir missförstånd, säger han.