RIKSHEM. Nu går flyttlass varje dag, bort från Gränby. Av de tre familjer som lämnade ”etapp 1” bara i söndags satte samtliga kurs på andra städer: Göteborg, Örebro och Västerås. ”Det går inte att bo här längre, vi har inte råd” ekade familjernas sorgsna avskedsord.
Utflyttningen har börjat, men frågorna kvarstår:

Till ansvariga politiker. Hur ska Uppsala hantera konsekvenserna av stadens skenande hyror? Varför är ni så smärtsamt tysta? Det borde vid det här laget vara tydligt att några skvättar bostadsbidrag inte räcker för att möta upp de problem som just nu skapas. Cecilia Forss sa på en debatt i februari att kommunen inte har någon beredskap, och att ”vi får ta hand om det när det händer”. Cecilia Forss, det händer NU.
Frågorna till Rikshem hänger också kvar, obesvarade. När får vi se rapporter som ligger till grund för tvärsäkra påståenden om miljardkostnader, sliten inredning och ”normal standard idag är …”? Var är riskanalyserna? Finns det ens någon miljökonsekvensbeskrivning?

På förra veckans möte i Gränbyskolans aula lyftes kloka frågor från desperata hyresgäster, bland annat den om huruvida Rikshem, mot bakgrund av sin ägarstruktur, analyserat de sociala konsekvenserna av hyreshöjningarna. Från Rikshems nio man starka delegationen ekade en talande tystnad. Samma skrämmande tystnad som Uppsalas styrande politikerna väljer att möta oss med.
Allt medan flyttlassen fortsätter rulla bort från Gränby, bort från vår kommun.

Åse Richard
Ismail El Harbiti
Eva Byegård
Camilla Wettergren
Maisoun Zaza
Jeanette Åberg
Birgit Friberg
styrelseledamöter i Gränbys lokala hyresgästförening