KOMMENTAR till Olof och Mona Edsingers insändare 21/8.

Klåfingrigt är ett välfunnet ord i rubriken till Olof och Mona Edsingers insändare. Deras barn, 3 år och 5 år, hade utsatts för närgångna frågor om köns- och religionsuppfattning i den kommunala förskolan. Vad det handlar om framgår med all oönskvärd tydlighet från citat ur DO:s handledning. Det sägs där, att det gäller att ha klart för sig om det finns lekmönster utifrån exempelvis kön som behöver brytas!
En åsiktsregistrering hade utförts av personalen i förskolan utan föräldrarna ens hade blivit informerade i förväg. I ett annat samhällssystem än det som råder i västvärlden är åsiktsregistrering en del av samhällsidén. Men frågan är om totalitära stater har våra ambitioner att gå in och registrera åsikter i så låga åldrar.

Insändarföräldrarna säger med hänvisning till boken Det infantila samhället att våra barn inte tillåts vara barn. Författaren, Carl Hamilton, säger i samma bok: ”I nyfeministisk litteratur upprepas ofta Simone de Beauvoirs ord: Man föds inte till kvinna, man blir det. Slutmålet är att ingen ska behöva bli socialt konstruerad till någonting över huvud taget. Begreppsparen man och kvinna, homosexuella och heterosexuella, unga och gamla ska försvinna. Självförverkligande och självkonstruktion av kön, sexuell läggning och ålder är slutmålet.”

Det är här DO, RFSL och genusetablissemanget har sin speciella nisch. De små varelserna ska medan de är som mest receptiva komma under påverkan av maktgrupperingar som de av det offentliga väl understödda RFSL och genusetablissemanget. Individen ska övertygas om värdet av att välja sin könsidentitet och annat. Och då är det, förstås, av största betydelse att det sker inom de ramar som naturligt omger RFSL:s idealsamhälle.

Man kan undra hur många som inser vilken makt RFSL har över våra liv. Jag tänker då främst på barn och ungdomar. Förbundet fick pris som Årets lobbyist för några år sedan och det råder ingen tvekan om att det var ”välförtjänt”. RFSL har gjort flera avtryck i vår lagstiftning. Deras makt sträcker sig så långt, att de lyckas med en högst beklaglig förändring i vår grundlag.
Vårt folkhem är inte bara Per-Albins. Det är också Alva Myrdals. Den Myrdalska ingenjörskonsten tar en siesta ibland, men den sover aldrig tillräckligt djupt för att inte oroa. Som en frustrerad förskollärare konstaterade i en radiodebatt: ”Det värsta för våra barn är att de är så utlämnade till outbildade personer. Jag tänker då på föräldrarna.”
Den svenska skolan är ickekonfessionell. Barnen ska inte indoktrineras, heter det. Kan det sägas tydligare än i den uppmärksammade enkäten, att det i stället är frågan om att de ska utsättas för ”rätt” påverkan. Gärna redan som treåringar.

Hans G Eriksson
Uppsala